Kungariket Bayern

Karta: Kungariket Bayern 1871 i Kejsardömet Tyskland, Kungariket Bayern inom Rhenförbundet 1806, inklusive Tyrolen, Kungariket Bayern inom Rhenförbundet 1812, inklusive Salzburg, Kungariket Bayern inom Tyska förbundet 1816, inklusive Rheinland-Pfalz
Arkiv:
Länk: Königreich Bayern

Kungariket Bayern (tyska: Königreich Bayern) var en stat i Centraleuropa som fanns åren 1806-1918. Monarkin tillhörde huset Wittelsbach fram till dess avskaffande år 1918. Från år 1871 ingick Bayern som delstat med visst självbestämmande i Kejsardömet Tyskland.

Kungariket Bayern bildades mitt under Napoleonkrigen då Tysk-romerska riket höll på att lösas upp vilket möjliggjorde för de tyska furstarna att upphöja sig själva till kunglig värdighet, något som för Bayerns del bekräftats i freden i Pressburg 1805. Kurfurste Maximilian IV Josef av Bayern från huset Wittelsbach utropade sig den 1 januari 1806 till kung av Bayern, som Maximilian I Josef av Bayern. I juli 1806 inträdde Bayern i Rhenförbundet och landets allians med Franska kejsardömet varade fram till 1813 då man efter slaget vid Leipzig bytte sida till sjätte koalitionen.

De flesta av Bayerns moderna gränser drogs 1814 som en följd av freden i Paris 1814 där Bayern avträdde Tyrolen och Vorarlberg till Kejsardömet Österrike medan man fick Aschaffenburg och delar av Hessen-Darmstadt. Religiös tolerans i riket fastställdes genom det bayerska religionsediktet från 1803 som tillerkände trosbekännare av luthersk, reformert och romersk-katolsk kristendom lika rättigheter.

1806–1813

Del av Rhenförbundet

1815–1866

Stat i det Tyska förbundet

1871–1918

Delstat i Kejsardömet Tyskland