Kloster (D) socken

Kloster socken i Österrekarne härad i Södermanland
Kloster landskommun i Södermanland 3e fögderi i Södermanland län
Eskilstuna klosters distrikt i Eskilstuna kommun och Södermanlands län.

Arkiv: Kloster (D) församling, Eskilstuna Kloster (D) (stads)församling » Eskilstuna (D) stadsförsamling,
Länk: Klosters+församling+D-län, Topografi-fs, Eskilstuna Kloster Parish, SOFI,
Alias: Eskilstuna Kloster (D) kyrksocken »

Medeltid

Klosters socken har medeltida ursprung.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Klosters församling och för de borgerliga frågorna till Klosters landskommun.

1907-

inkorporeras landskommunen i Eskilstuna stad som 1971 ombildades till Eskilstuna kommun.

1931-

bildas Eskilstuna Klosters församling genom sammanläggning av Klosters församling med den del av Eskilstuna stadsförsamling som låg öster om ån.

2010-

uppgår Eskilstuna Klosters församling i Eskilstuna församling.

2016-01-01

inrättas distriktet Eskilstuna Kloster, med samma omfattning som Eskilstuna Klosters församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i Österrekarne härad.
Soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Öster Rekarne kompani.

Namnet (1491 Eskilstune closter, 1598 Klöster) kommer från det johanniterkloster som legat här. Som församlingskyrka användes till 1929 Fors kyrka gemensamt med staden och Fors församling.

Kloster: Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige Annex-socken till Eskilstuna stad, ligger i Öster-Rekarne härad af Nyköpings län, mellan Thorshälla landsförsamling i nordvest, Wallby och Hammarby i nordost, Kjula i öster, Stenqvista och Husby i söder, samt Eskilstuna å och stad i vester, mellan Forss och Thorshälla socknar i söder och vester — vid 30 fots höjd öfver hafvet — och omfattar på en längd af högst 1 mil och en bredd från 1/8 till 1/2 mil, en areal af 10,530 tunnl., af hvilka 648 äro insjöar. Ån åtföljes i socknens sydligaste del, under östligt och nordligt lopp, af ganska betydliga bergshöjder, af ända till 185 fot öfver hafvet. I allmänhet är norra trakten ett slättland, men ej utan afbrott af åsar och kullar, steniga såsom vanligt i Rekarne; östra delen upptages till stor del af skogs-och bergmark, ännu mer den södra, der höjderna stiga ända till 288 fot. Inga vattendrag af betydenhet finnas utom sjelfva stora ån. Rådande jordmån å slätterna är lera; näringar äro åker-, ängs- och föga skogsbruk, fiske m. m., allt under inflytelse af belägenheten omkring en stad med ej obetydlig rörelse. Socknen, som år 1855 beboddes af 1,151 och 1860 af 1,325 personer, består af 43 ll/24 mant., hvaraf 1 1/8 kr., och taxerad, jemte verk, till 392,145 rdr rmt. Barnundervisningen bestrides i fast skola af en examinerad lärare för (1859) 73 barn, medan 37 erhöllo undervisning i hemmet. Eskilstuna var socknens gamla namn, under hvilket den omkring 1314 förekommer jemte Forss såsom hörande till præpositura Strengnensis; se vidare Fors. Huruvida några mindre kapeller fordom funnits i nejden, är ovisst; en backe vid vägen till Thorshälla kallas Kapellsbacken. Inom det för ej så länge sedan till stadens utvidgande upplåtna utrymme af kungsladugårdens egor, invid nya begrafningsplatsen, har klostret legat och på dess plats sedermera det af kon. Gustaf I anlagda slottet, hvars återstående egor räknas till socknen. Både dessa, och nästan alla gårdarna lyda under klostret. För öfrigt nämnas af fornminnen några runstenar i östra bygden. — G. Litho-vius skrifver 1686: På Willesta egor, gent emot Skjulesta ström (blott några famnar från ån), ligger ett berg, hvarpå finnes en ringmur af gråsten, hvilken säges vara en lemning efter en skans. På Grönsta egor och utom dess hagar finnes ett högt berg, kalladt Ringhåll, hvaruppå en ringmur af gråsten; i densamma finnas 2:ne rämnor, liksom till portar. — Landsvägen från Stockholm kommer hit in från Kjula, och går nästan vestligt till staden; derifrån utgår en väg åt norr till Thorshälla, en åt söder och sydost till Stenqvista. Gårdar och verk: Eskilstuna kungsladugård 9 mant. med 1/8 mant., tax. till 82,141 rdr rmt, se den artikeln. I ett n:r af Eskilstuna Allehanda för år 1861 läses: Ett jernmalmsstreck, hvilket synes vara ganska lofvande, är för ett par år sedan upptäckt å Kungsladugårdens egor, helt nära staden; sprängning har derstädes företagits till 11 alnars djuplek, och malmstrecket visar redan 5 fots bredd samt cirka 60 alnars längd; vid anställd profsmältning af malmen från ofvannämnde streck ha äfven de bästa resultater vunnits, i det att 60 proc. jern erhållits, då deremot i vanliga fall ej mer än 30, högst 40 proc. vid jernmalms-brotten här på orten kan erhållas. Egaren, som sjelf upptäckt detta malmstreck, och gifvit det namnet »Kärrgrufvan», hyser de bästa förhoppningar om god framgång, ithy att köp om flere tusen skeppund malm redan är afslutadt med Finspångs styckebruk. Upptäckten gifver hopp om, att man i stadens grannskap snart får se en masugn anlagd. Wallby, 3/4 mant., tax. till 4,525 rdr rmt, kaplansbol från 1724; Årby, 3/4 mant., tax. till 4,526 rdr rmt, kronofogdeboställe; 1/4 Hugnesta, 1/2 Svista, indragna militiæ-boställe; 1 mant. sk. Djursta, skatte från 1722, tillhörde 1859 rådman Schotte, jemte 3/4 mant. tax. till 12,972 rdr rmt; Grönsta tillhörde herrar Bruce, Thermenius och Blomqvist i Eskilstuna, se vidare den artikeln. Hugelsta, se den artikeln. Gertre (Gärträ), 1 mant. skatte, jemte 1 mant. Hättersta, V4 Lönnsta, tax. till 11,250 rdr rmt, egas af hr L. Tirén. Stensborg, lägenhet tax. till 3,000 rdr rmt, tillhörig mamsell Skogsborg. Forss mjöl- och sågqvarnar, invid stadens södra ända, innehades näst före reduktionen af Löfves arfvingar, 1728 köptes de till skatte af Köhler och kommo sedan under Tunafors bruk, på andra sidan strömmen; Wilsta eller Uvilsta, se det senare. 3/4 Gårskäl, 1/2 Skiftinge, 3/l6 Wallby, tax. till 12,327 rd rrmt, egas af brukspatron M. Wågstrand. 3/4 Gredby, 3/4 Qvinnersta, tax. till 10,522 rdr rmt, egas af rev.sekret. Rothoffs sterbhus. Fru Noreus egde Tunafors qvarn och såg, taxerade till 52,448 rdr rmt. — Adress: Eskilstuna.