Stockholm (A) överståthållarämbete

Geotag (location) for:
Stockholm stad59º19'30"N;18º4'14.999"E

Översikt

Historik

Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967. Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.

1600-talet
Inrättande och uppgift. 1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.
1700-talet
Instruktion för överståthållaren. I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.
1800-talet
Utveckling och organisering. I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:
  • Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
  • Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
  • Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.
1900-talet
Avveckling och uppgång i Stockholsm län. Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.

Övrigt

arkiv

NAD text
SE/SSA/0021 Överståthållarämbetet för polisärenden 1 (ÖÄ)
SE/SSA/0021/01 - Äldre poliskammaren; protokoll
NAD text
SE/SSA/0024 Överståthållarämbetet för polisärenden 4 (ÖÄ)
SE/SSA/0024/02 - Prostitutionsavdelning; namn, bostad, adress
NAD, AD text
SE/SSA/0031 Överståthållarämbetet för uppbördsärende
SE/SSA/0031/06,
sources/4276
- Kamrerareexpeditionen; mantalslängd, taxeringslängd
NAD text
SE/SSA/6046 Överståthållarämbetet; Skatteverket;
- Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ)
- avlidna, utflyttade
NAD text
SE/RA/420037 Centralbyrån för fingeravtryck; frigivna fångar