Stockholm (A) överståthållarämbete
Geotag (location) for:Stockholm stad: 59º19'30"N;18º4'14.999"E
Översikt
Historik
Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967. Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.
- 1600-talet
-
Inrättande och uppgift. 1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.
- 1700-talet
-
Instruktion för överståthållaren. I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.
- 1800-talet
-
Utveckling och organisering. I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:
-
Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
-
Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
-
Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.
- 1900-talet
-
Avveckling och uppgång i Stockholsm län. Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.
Övrigt
|
arkiv
NAD | text |
SE/SSA/0021 | Överståthållarämbetet för polisärenden 1 (ÖÄ) |
SE/SSA/0021/01 | - Äldre poliskammaren; protokoll |
NAD | text |
SE/SSA/0024 | Överståthållarämbetet för polisärenden 4 (ÖÄ) |
SE/SSA/0024/02 | - Prostitutionsavdelning; namn, bostad, adress |
NAD, AD | text |
SE/SSA/0031 | Överståthållarämbetet för uppbördsärende |
SE/SSA/0031/06,
sources/4276 | - Kamrerareexpeditionen; mantalslängd, taxeringslängd |
NAD | text |
SE/SSA/6046 | Överståthållarämbetet; Skatteverket;
- Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ)
- avlidna, utflyttade |
NAD | text |
SE/RA/420037 | Centralbyrån för fingeravtryck; frigivna fångar |
| |
|