Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- xfiles:juridik:start [2024/04/18 14:57] – ↷ Sida flyttad från text:juridik:start till xfiles:juridik:start Björn
+++ xfiles:juridik:start [2024/07/15 18:48] (aktuell) – ↷ Länkar som ändrats på grund av flytt/namnändring Björn
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-====== Arkiv (SE) rättsarkiv ======
+====== Juridik ======
 ===== Högsta domstolen =====
 [[wpsv>Högsta_domstolen_(Sverige)|Högsta domstolen]] (förkortas **HD**) är i Sverige den högsta instansen hos de allmänna domstolarna. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden).
@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 Genom den samma år utfärdade rättegångsordnantien bestämdes, i överensstämmelse med vad av konungen blivit föreslaget, att den i Stockholm inrättade hovrätten, vilken fick namnet [[plats:svea-hovrätt.domkrets|Svea hovrätt]], skulle döma konungens dom. Grundsatsen, att någon prövning av vad hovrätten dömt, inte kunde komma i fråga, blev dock, såsom man finner av en antydan i rättegångsordinantien, inte oåterkalleligt fastslagen. I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen blev nämnda antydan närmare utförd på följande sätt: "ändock Sveriges lag medgifver, att ingen må vädja från denna wår konungsliga dom och Hofrätt. . . . , likväl medan wi ega högsta dom öfver alla domare i Sverige och oss bör om alla mål sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir, därföre må den, som finner sig besvärad öfver wår konungsliga dom icke genom något vädjande utan genom ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och njuta hos oss beneficium revisionis". Därmed var planen att låta hovrätten utgöra den högsta instansen övergiven.
-År 1623 inrättades en ny [[plats:fi:åbo-hovrätt.domkrets|hovrätt i Åbo]] för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. Ytterligare hovrätter upprättades, 1634 i Jönköping, [[plats:göta-hovrätt.domkrets|Göta hovrätt]], 1775 i Vasa och senare i Greifswald. Sedan Livland (1721), Finland (1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige, kvarstod inom det egentliga Sverige endast två hovrätter, till dess genom inrättandet av [[plats:skåne-blekinge.domkrets|Hovrätten över Skåne och Blekinge]] 1820 antalet ökades till tre. Genom den 1849 beslutade indragningen av [[#lagmansrätt]] och [[#kämnärsrätt]]erna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenska domstolsorganisationen.
+År 1623 inrättades en ny [[plats:se:fi:åbo-hovrätt.domkrets|hovrätt i Åbo]] för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. Ytterligare hovrätter upprättades, 1634 i Jönköping, [[plats:göta-hovrätt.domkrets|Göta hovrätt]], 1775 i Vasa och senare i Greifswald. Sedan Livland (1721), Finland (1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige, kvarstod inom det egentliga Sverige endast två hovrätter, till dess genom inrättandet av [[plats:skåne-blekinge.domkrets|Hovrätten över Skåne och Blekinge]] 1820 antalet ökades till tre. Genom den 1849 beslutade indragningen av [[#lagmansrätt]] och [[#kämnärsrätt]]erna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenska domstolsorganisationen.
 Under 1900-talet ökade antalet hovrätter i Sverige från tre till sex genom skapandet av [[plats:norrland-övre.domkrets|Hovrätten för Övre Norrland]] 1936, [[plats:sverige-västra.domkrets|Hovrätten för Västra Sverige]] 1948 och [[plats:norrland-nedre.domkrets|Hovrätten för Nedre Norrland]] 1948.