xfiles:arkiv:indelningar
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version.Nästa version. | Föregående version. | ||
xfiles:arkiv:indelningar [2024/04/18 18:11] – raderad - extern redigering (Okänt datum) 127.0.0.1 | xfiles:arkiv:indelningar [2024/04/18 19:01] (aktuell) – ↷ Länkar som ändrats på grund av flytt/namnändring Björn | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | ====== Arkiv (SE) ====== | ||
+ | ===== Kyrkoariv ===== | ||
+ | Med [[wpsv> | ||
+ | Kyrkoarkiven innehåller ofta handlingar i större mängd från 1600-tal och framåt, men enstaka ännu äldre handlingar kan förekomma. Man brukar dela upp kyrkoarkiven i två delar. Den första delen utgörs av Ministerialböcker eller kyrkböcker. Den andra av " | ||
+ | |||
+ | I Landsarkiven är det inlevererade kyrkoarkiven uppställda på samma sätt som de var lokalt. Varje kyrkoarkiv är alltså bevarat intakt. Endast lokaliseringen har ändrats. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ===== Häradsrätt ===== | ||
+ | Det finns en [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | I Götaland och större delen Svealand baserades tingslagsindelningen på den urgamla indelningen i [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Varje härad utgjorde, med få undantag, ett tingslag. En del större härader var dock indelade i flera tingslag. | ||
+ | ==== Tingshusbyggnadsskyldige ==== | ||
+ | I lagen från 1884 förordnades att kostnaderna för uppförande och underhåll av tingshus och häradsfängelse skulle bäras av alla de hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder. | ||
+ | |||
+ | Tingshusbyggnadsskyldige infördes genom en lag 1884 för att finansiera och sköta häradsrätternas byggnader. I lagen förordnades att kostnaderna skulle bäras av alla inom tingslaget som betalade kommunalskatt. Förvaltningsmässigt kan tingshusbyggnadsskyldige betecknas som en specialkommun med beskattningsrätt. Tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet upphörde efter tingsrättsreformen 1971, då staten övertog ansvaret för domstolarna. Tingshusen och andra egendomar övertogs av staten genom Byggnadsstyrelsen. | ||
+ | |||
+ | ==== Häradsfängelse ==== | ||
+ | |||
+ | ==== Ägodelningsrätten ==== | ||
+ | Ägodelningsrätterna tillkom efter stadgan om laga skifte 1827. Uppgiften var att fastställa skiften och avgöra tvister om gränsdragning. De behandlade även frågor om ägostyckning och ägobyte. | ||
+ | |||
+ | ==== Inskrivningsdomare ==== | ||
+ | ==== Expropriationsdomstol ==== | ||
+ | Expropriationsdomstolar grundades 1950 i varje domsaga på landet och i städer med rådhusrätt. De avgjorde mål om expropriation, | ||
+ | |||
+ | ===== Rådhusrätt ===== | ||
+ | |||
+ | ===== Fögderi ===== | ||
+ | Läs mer om förvaltningshistoria och skatternas historia: | ||
+ | * Losman, Beata, Förvaltningshistorik: | ||
+ | * Skatteverket, | ||
+ | |||
+ | ==== Sockenskrivare ==== | ||
+ | |||
+ | ==== Häradsskrivare ==== | ||
+ | Benämningen häradsskrivare kom i bruk på 1600-talet och avsåg då den tjänsteman som skrev mantalslängderna och jordeböckerna. Från slutet av 1700-talet tillkom inkomstlängder, | ||
+ | |||
+ | Fögderierna som var de distrikt inom vilka häradsskrivarna verkade bestod ursprungligen av ett antal socknar och städer vilka sedermera bildade kommuner. I städer med magistrat ansvarade detta organ, dvs. stadens styrelse, för skattskrivningen. I sådana städer fanns t.o.m. 1966 uppbördsverk vars chef var kronokamreraren som skötte mantalsskrivning och debitering av kronoskatt. Häradsskrivare var således lokal skattemyndighet på landet medan magistratsstäder var sina egna lokala skattemyndigheter (Losman, SFS 1946:122). | ||
+ | |||
+ | Fögderierna var i stort sett oförändrade fram till 1917 då fögderiförvaltningen omorganiserades (Losman, SFS 1917:687). Den indelning av fögderierna som började gälla fr.o.m. 1918 ersattes den 1 juli 1946 av den indelning som med vissa mindre förändringar gällde fram till den 1 januari 1967 då de lokala skattemyndigheterna bildades (SFS 1946:18, 1966:246). Vid var och en av de här nämnda fögderireformerna bröts häradsskrivarnas arkivbildning varför det finns häradsskrivararkiv som omfattar tiden från 1600-talet fram till 1917, häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1918-1945 och häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1946-1966. | ||
+ | |||
+ | I Kungl. Maj:ts instruktion för häradsskrivarna som trädde i kraft den 1 juli 1946 stadgades att det inom varje fögderi skulle finnas en häradsskrivare som i tjänsten löd under länsstyrelsen. Häradsskrivaren skulle i fråga om folkbokförings-, | ||
+ | |||
+ | Enligt den förnyade instruktionen för häradsskrivare som trädde i kraft den 1 juli 1958 skulle häradsskrivarna föra fullständiga förteckningar över sina arkivhandlingar och ombesörja föreskriven gallring samt i övrigt vårda arkiven (SFS 1958: | ||
+ | |||
+ | Häradsskrivarnas arkiv 1946-1966 är förtecknade enligt skrivelse om förteckningsplan utfärdad den 30 december 1958 med kompletterande anvisningar utfärdade den 11 maj 1966. Gallring har verkställts i dessa arkiv med stöd av kungörelsen (1947:562) angående förande av vissa register hos lokal skattemyndighet, | ||
+ | |||
+ | Häradsskrivarens ämbetsområde var fögderiet inom länet. Fögderiet bestod geografiskt av flera härader, därav yrkestiteln, | ||
+ | |||
+ | Materialet hos denna arkivbildare innehåller luckor, och enstaka volymer spänner över långa tidsspann. Handlingar från 1600-talet förekommer sparsamt medan 1700–1900-talen är rikast representerade. | ||
+ | |||
+ | Häradsskrivararkiven innehåller material som har med skattläggning att göra, såsom jordeböcker, | ||
+ | |||
+ | === Jordeböcker === | ||
+ | Jordeböcker har upprättats sedan medeltiden. I jordeböckerna klassificerade man jorden efter skattenatur – skatte-, frälse- eller kronojord. Under 1600-talet upprättades jordeboken varje år, under 1700-talet för sexårsperioder. Under 1800-talet upprättade man jordebok endast 1825 samt på 1870-talet (vilket år varierade mellan fögderierna). Övrig tid förekom s.k. förändringsextrakt när så krävdes p.g.a förändringar i förhållandena. Jordeboken skrevs i tre exemplar och kan återfinnas både i häradsskrivarens arkiv, i länsstyrelsens arkiv och i kammararkivet i Stockholm (numera förvarat i Riksarkivet i Marieberg, Stockholm). Jordeböckerna upphörde i slutet av 1800-talet. Jordeboken upptar alla gårdar och torp församlingsvis. För varje gård och torp angavs oftast brukarens namn och skatten som många gånger betalades in natura och då i form av exempelvis spannmål, smör, ägg, kött, hö eller till t.ex. järn . From 1869 betalades skatten omräknat i pengar. När man forskar i materialet får man tänka på att det sker en successiv utveckling av innehåll och struktur över en lång tidsrymd. | ||
+ | |||
+ | === Tiondelängder === | ||
+ | Utöver den skatt som erlades enligt jordeboken uttogs även tionde, vilket gick till prästen och fattigvård. Efter reformationen upptogs även kronotionde, | ||
+ | |||
+ | === Rusttjänstlängder === | ||
+ | Istället för att betala grundskatt ställde adeln upp med rusttjänst. Noteringar kring detta finns i rusttjänstlängderna. | ||
+ | |||
+ | === Markegångshandlingar === | ||
+ | Markegångstaxor var årliga prislistor över de persedlar (dvs. nyttigheter, | ||
+ | |||
+ | === Mantalslängder === | ||
+ | Mantalslängden var i sin tidigaste form en kvarntullsmantalslängd över kvarnskatt, som erlades vid malning av spannmålen. Redan 1635 föreskrevs att mantalslängder skulle föras. De låg sedan till grund för de många övriga längder som upprättades av häradsskrivarna. Fram till 1860 finns mantalslängd både i häradsskrivarens arkiv, i länsstyrelsens arkiv och i kammararkivet i Stockholm. Fr.o.m. 1861 finns de i de två förstnämnda arkiven. Mellan 1600 och 1779 skötte särskilda mantalskommissarier mantalsskrivningen, | ||
+ | |||
+ | Mantalslängderna är topografiskt upplagda utefter socknarna i fögderiet och man använde sig av ett kolumnsystem. Ibland ser man även en uppdelning efter fastigheternas skattenatur i skatte-, krono- resp. frälsehemman och torp. Under gårdarna redovisas sedan befolkningen (alla över mantalsbar ålder). Adeln är ej upptagen då den ej betalade grundskatt. Både mantalsskrivna och icke mantalsskrivna skulle införas i mantalslängden, | ||
+ | Om man ej finner en person i kyrkböckerna är det möjligt att den kan återfinnas här. | ||
+ | Mantalslängderna är uppställda efter jordeboken. Fr.o.m. 1811 skulle även kyrkoskrivningshandlingar, | ||
+ | |||
+ | Mantalsränta (eller hemmantalsränta) kallades ofta ”den extra ordinarie räntan”. Denna skatt upptogs i mynt beräknat på mantal, vilket i sin tur var beräknat efter jordinnehav. En normalstor gård räknades som 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal. Mantalspenningen betalades av hushållsföreståndaren för varje arbetsför människa mellan 15 och 63 år på gården. | ||
+ | Från 1620 infördes en personlig skatt benämnd mantalspenning, | ||
+ | Man ska ej blanda ihop mantalsränta och mantalspenning. Mantalspenning var en personlig skatt medan mantalsräntan var beräknad på jorden. | ||
+ | |||
+ | Genom mantalslängderna fick man överblick över befolkningen. I dessa kan finnas uppgifter om folkets ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, till exempel alkohol- och tobaksbruk. | ||
+ | Vid omläggningen av folkbokföringssystemet 1991 upphörde mantalslängden. | ||
+ | |||
+ | === Taxeringslängder – förmögenhetslängder och inkomstlängder === | ||
+ | Som grundval till taxeringslängderna låg mantalslängderna och taxeringslängderna uppstod genom behovet av komplettering till dessa. Dessa uppställdes, | ||
+ | |||
+ | Under 1900-talet ersattes ränta och tionde med våra nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatter. Dock fanns dessa typer skatter även tidigare och dessa längder kan återfinnas i häradsskrivararkiven. 1979 infördes skattelängder som ersatte inkomst- och debiteringslängd. | ||
+ | |||
+ | === Uppbördsböcker === | ||
+ | Uppbördsboken upprättades länge i början av varje år i samband med skatteuppbörden, | ||
+ | |||
+ | === Övriga handlingar rörande skattläggning === | ||
+ | I denna serie har samlats diverse överblivna handlingar rörande skattläggning som över tid av någon anledning arkiverats tillsammans. Dessa har ej kunnat fördelas på andra serier av olika skäl, bl.a. tidsmässiga. Den som förgäves sökt efter en särskild handling rekommenderas att söka i dessa volymer. | ||
+ | |||
+ | ==== Kronofogde ==== | ||
+ | |||
+ | ==== Lokala skattemyndigheten ==== | ||
+ | De lokala skattemyndigheterna bildades 1967 och hade hand om skattskrivningen av invånarna i sitt distrikt (fögderi). De ersatte de tidigare häradsskrivarna på landet och kronouppbördsmyndigheterna i städerna. | ||
+ | |||
+ | De lokala skattemyndigheternas arkiv består främst av olika längder. Mantalslängderna fungerade som befolkningsregister. Fastighetslängder innehåller uppgifter om ägare och taxeringsvärden. Inkomstlängderna lämnar uppgifter om taxerad inkomst och debiteringslängderna anger pensionsgrundande inkomst. De två sistnämnda ersattes fr.o.m. 1979 av skattelängder. | ||
+ | |||
+ | [[xfiles: | ||