Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- plats:no:norge.land [2023/06/07 12:47] – [Övrigt] Björne
+++ plats:no:norge.land [2024/04/03 01:27] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 <columns 100% left>
-<WRAP right>Konungariket Norge</WRAP>
 ====== Norge (NO) land ======
 {{tag>plats no land}}
@@ Rad 13: / Rad 12: @@
 Arkiv:
  \\
-**Länk**: [[wpsv>Landskap i Norge]], [[wpsv>Norges kommuner]]
+**Länk**:
+[[ISO:3162-2:NO]],
+[[wpsv>Landskap i Norge]],
+[[wpsv>Norges kommuner]],
 [[wpsv>Norges_amt|Norges amt]]: (från tyskan, egentligen ämbete eller ämbetsdistrikt) betecknade från 1662 de danska och norska förvaltningsområdena, och ersatte de tidigare enheterna län och syssler. Det gjordes skillnad mellan stiftamt eller huvudamt och de underliggande amten (underamten).
@@ Rad 19: / Rad 21: @@
 [[wpsv>Norges_fylken|Norges fylken]]: är förvaltningsområden i Norge från 1919, och motsvaras av län i Sverige. Ett fylke är en regional administrativ enhet (förvaltningsenhet) och indelas i kommuner. Det finns totalt 19 fylken i Norge. Varje fylke har ett nummer. Nummer 13 används inte längre, eftersom nummer 13 (Bergen) och nummer 12 (Hordaland) slogs samman 1972.Jan Mayen, Svalbard, Bouvetön, Peter I:s ö och Drottning Mauds land har en särställning och ingår inte något fylke.
+<WRAP right>Konungariket Norge</WRAP>
 ===== Historik =====
-  ; 800-tal : blir Norge ett enat rike
+  ; 800-tal  : blir Norge ett enat rike
-  ; 1200-tal : Norges storhetstid, [[wpsv>Norgesväldet]] har överhöghet över: Färöarna, Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Hebriderna, Man, Island och Grönland. Enligt vissa historiker innebar Digerdöden år 1349 ett hårt slag, och landet hamnade i skuggan av sina grannländer.
+  ; 1200-tal  : Norges storhetstid, [[wpsv>Norgesväldet]] har överhöghet över: Färöarna, Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Hebriderna, Man, Island och Grönland. Enligt vissa historiker innebar Digerdöden år 1349 ett hårt slag, och landet hamnade i skuggan av sina grannländer.
-  ; 1397-1523 : genom [[wpsv>Kalmarunionen]] och giftermålet med det danska kungahuset kom Norge under danskt inflytande.
+  ; 1397-1523  : genom [[wpsv>Kalmarunionen]] och giftermålet med det danska kungahuset kom Norge under danskt inflytande.
-              : Den ursprungliga norska högadeln gick starkt tillbaka och förlorade inflytande.
+               * Den ursprungliga norska högadeln gick starkt tillbaka och förlorade inflytande.
-  ; 1600-talet : Under åren med Danmark förlorade Norge på 1600-talet några av sina gamla territorier, landskapen Bohuslän (Båhuslen), Jämtland (Jemtland), Härjedalen (Herjedalen) och socknarna Idre (Idre) och Särna (Serna) till Sverige.
+  ; 1600-talet  : Under åren med Danmark förlorade Norge på 1600-talet några av sina gamla territorier, landskapen Bohuslän (Båhuslen), Jämtland (Jemtland), Härjedalen (Herjedalen) och socknarna Idre (Idre) och Särna (Serna) till Sverige.
-  ; 1660- : Efter införandet av envälde i Danmark-Norge 1660 blev de tidigare länen från 1662 ersatta av amt, i såväl Norge som Danmark. De fyra huvudlänen i Norge omorganiserades till fyra stift- eller huvudamt: Akershus, Kristiansand, Bergen och Trondheim. Dessutom infördes åtta underliggande amt:
+  ; 1660-  : Efter införandet av envälde i Danmark-Norge 1660 blev de tidigare länen från 1662 ersatta av amt, i såväl Norge som Danmark. De fyra huvudlänen i Norge omorganiserades till fyra stift- eller huvudamt: Akershus, Kristiansand, Bergen och Trondheim. Dessutom infördes åtta underliggande amt:
 <hidden 1800-talet>
-  ; 1814- : Napoleonkrigen, med Danmark som förbundsförvant med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel år 1814 tvingades Norge att gå med i en personalunion med Sverige, men utan öarna i Nord-Atlanten.
+  ; 1814-  : Napoleonkrigen, med Danmark som förbundsförvant med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel år 1814 tvingades Norge att gå med i en personalunion med Sverige, men utan öarna i Nord-Atlanten.
-  ; 1814  : Kraftiga nationella invändningar ledde emellertid till en norsk författning och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenske kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan vägrade erkänna Norges självständighet och Sverige gick till anfall. Efter några veckors krig, blev ett fredsavtal mellan Sverige och Norge undertecknad i Moss den 14 augusti 1814. Genom konventionen i Moss gick Norge i en personalunion med Sverige. Anmärkningsvärt var att Norge inte längre skulle vara en erövring tillhörande den svenska kungen, utan vara en jämbördig part i en personalunion. Norge behöll sin nya grundlag med de förändringar som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde den svenske kungen Karl XIII till kung även i Norge den 4 november.
+  ; 1814   : Kraftiga nationella invändningar ledde emellertid till en norsk författning och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenske kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan vägrade erkänna Norges självständighet och Sverige gick till anfall. Efter några veckors krig, blev ett fredsavtal mellan Sverige och Norge undertecknad i Moss den 14 augusti 1814. Genom konventionen i Moss gick Norge i en personalunion med Sverige. Anmärkningsvärt var att Norge inte längre skulle vara en erövring tillhörande den svenska kungen, utan vara en jämbördig part i en personalunion. Norge behöll sin nya grundlag med de förändringar som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde den svenske kungen Karl XIII till kung även i Norge den 4 november.
-  ; 1890-talet : På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökat starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det senare hade rent praktiskt en stor betydelse för den betydande norska handelsflottan. Det hela kulminerade med att Stortinget år 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas eller fungera som norsk konung eftersom han motiverade sitt nekande till regeringens avskedsansökan med att han inte kunde utse en ny regering, sedan regeringen avgått i protest. Regeringen avgick i protest när kungen inte ville stadfästa Stortingets beslut om ett norskt konsulatväsen. Många fruktade att krisen kunde sluta som år 1814, att Sverige återigen skulle gå till krig mot Norge och som den starka parten diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan de båda ländernas regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Den norska tronen erbjöds de svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja, och valdes till kung - men endast på villkoret att det norska folket först fick säga sitt i en folkomröstning om monarki eller republik. 75 % röstade för kungadömet och prins Carl kröntes i Nidarosdomen som Håkon VII av Norge. Hans son Alexander, som han hade med sin drottning Maud, upphöjdes till kronprins och fick namnet Olav (Olav V av Norge).
+  ; 1890-talet  : På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökat starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det senare hade rent praktiskt en stor betydelse för den betydande norska handelsflottan. Det hela kulminerade med att Stortinget år 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas eller fungera som norsk konung eftersom han motiverade sitt nekande till regeringens avskedsansökan med att han inte kunde utse en ny regering, sedan regeringen avgått i protest. Regeringen avgick i protest när kungen inte ville stadfästa Stortingets beslut om ett norskt konsulatväsen. Många fruktade att krisen kunde sluta som år 1814, att Sverige återigen skulle gå till krig mot Norge och som den starka parten diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan de båda ländernas regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Den norska tronen erbjöds de svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja, och valdes till kung - men endast på villkoret att det norska folket först fick säga sitt i en folkomröstning om monarki eller republik. 75 % röstade för kungadömet och prins Carl kröntes i Nidarosdomen som Håkon VII av Norge. Hans son Alexander, som han hade med sin drottning Maud, upphöjdes till kronprins och fick namnet Olav (Olav V av Norge).
 </hidden>
 <hidden 1900-talet>
-  ; 1905- : Norge blev fullt självständigt 1905 genom att ensidigt förklara sin självständighet från den Svensk-norska unionen. Därigenom avskaffades den gemensamma kungamakten och utrikespolitiken, som i princip var det enda gemensamma politikområdet. Tidigare hade riksståthållarämbetet avskaffats, men kronprinsen eller hans son som uppnått myndig ålder kunde dock vid unionsupplösningen fortfarande vara vicekung av Norge. Dessutom fattades vissa beslut av kungen i Stockholm med närvarande norska statsråd.
+  ; 1905-  : Norge blev fullt självständigt 1905 genom att ensidigt förklara sin självständighet från den Svensk-norska unionen. Därigenom avskaffades den gemensamma kungamakten och utrikespolitiken, som i princip var det enda gemensamma politikområdet. Tidigare hade riksståthållarämbetet avskaffats, men kronprinsen eller hans son som uppnått myndig ålder kunde dock vid unionsupplösningen fortfarande vara vicekung av Norge. Dessutom fattades vissa beslut av kungen i Stockholm med närvarande norska statsråd.
 </hidden>
@@ Rad 50: / Rad 53: @@
 {{ wmc>5/53/Norwegen_Ausschnitt-sv.png?300 }}
 [[wm>File:Norwegen_Ausschnitt-sv.png|Norge i Norden]]
+<tabbox består av>
+  * **Landsdelar**
+  * Østlandet
+  * Vestlandet
+  * [[plats:no:tröndelag.fylke|Trøndelag]]
+  * Sørlandet
+  * Nordnorge
+<tabbox amt>
+  * Akershus
+    * Fredrikstad \\ Smaalenene
+    * Tønsberg \\ Brunla
+  * Agdesiden
+    * Bratsberg
+    * Stavanger
+  * Bergenhus
+    * Halsnøy kloster \\ Hardanger
+    * Nordlandene
+  * [[plats:no:trondhjem.amt]]
+    * Romsdal
+    * Vardøhus
 <tabbox fylke>
@@ Rad 57: / Rad 82: @@
   - Ostfold
   - Akershus
-  - [[Oslo.fylke]]
+  - [[oslo.stad]]
   - [[Hedmark.fylke]]
   - Oppland
@@ Rad 83: / Rad 108: @@
 . [[plats:no:tröndelag.fylke|Trøndelag (Trööndelag) fylke]]
-~~REFNOTES~~
 ((t2018>till 2018-11-26))
-<tabbox består av>
+~~REFNOTES~~
-  * **Landsdelar**
-  * Østlandet
-  * Vestlandet
-  * [[plats:no:tröndelag.fylke|Trøndelag]]
-  * Sørlandet
-  * Nordnorge
-  * **Amt -1905**
-  * Akershus
-    * Fredrikstad \\ Smaalenene
-    * Tønsberg \\ Brunla
-  * Agdesiden
-    * Bratsberg
-    * Stavanger
-  * Bergenhus
-    * Halsnøy kloster \\ Hardanger
-    * Nordlandene
-  * [[plats:no:trondhjem.amt|Trondheim]]
-    * Romsdal
-    * Vardøhus
-  * **Fylke 1905-**
-    * se tab fylke
 ~~REFNOTES~~
 </tabbox>
 </columns>