Väse (S) härad
Översikt
Historik
Fögderi
Tingslag
- 1680-1755
-
Ölme, Visnums, Väse, Karlskogas, Fryksdals, Älvdals häraders domsaga (Karlskoga, Visnums, Ölme, Väse, Kils, Fryksdals nedre, Fryksdals övre, Älvdals nedre och Älvdals övre tingslag) med
- 1756–1829
-
Ölme, Visnums, Väse, Karlskogas, Färnebo häraders domsaga (Karlskoga, Ölme, Visnums, Väse och Färnebo tingslag) kallad Östersysslet domsaga med
- 1830–1864
-
Ölme, Visnums, Väse, Färnebo och Nyeds häraders domsaga kallad Östersysslet domsaga med
- 1865-1970
-
Östersysslet domsaga (Färnebo, Ölme, Visnums och Väse tingslag) med
- 1952-1970
-
ingår Alsters socken i Älvdals och Nyeds tingslag i Älvdals och Nyeds domsaga
- 1971-2005
-
Karlstads domkrets med dess tingsrätt
- 2005-
-
Värmlands domkrets med dess tingsrätt
Övrigt
Tingsplatsen var till 1877 ambulerande och var bl.a. Ve, Torsgården och Väse prästgård och Lund i Östra Fågelviks socken,
för att 1877 flyttas till staden Kristinehamn.
Namnet Väse skrevs ursprungligen Wæshærad, men betecknade då även Väse socken, och tros komma från ett äldre namn för ån Glumman, således bygden vid Glumman
- 1200-
-
Ännu på 1220-talet hade de värmländska bygderna en mellanställning i periferin av de norska och svenska politiska systemen. Vid mitten av 1200-talet, i samband med Birger jarls konsolidering av riket, blev Värmland inlemmat i det svenska rikets politiska system och häradsindelningen trädde definitivt i kraft, även för Väse härads vidkommande. Vid denna tid förekommer i Väse härad lagman Höld och hans hustru Margareta som tongivande på såväl lokal nivå som på riksnivå.
- 1268-04
-
utfärdar paret nämligen ett donationsbrev till Riseberga kloster. Donationen omfattade tolv gårdar, av vilka de flesta låg i sydöstra Värmland. Testamentet, som innefattade nu sagd donation, uppsattes på Arnön i Väse härad, där lagmansresidenset var beläget.
|
Består av
|