Geotag (location) for: Uddevalla stad: 58º20'52.3"N;11º56'24.36"E
Uddevalla (O) stad
Översikt
Historik
- 1498-
-
Uddevalla tillhörde tidigare Norge och hade då det norska namnet Oddevold. Den norska staden Oddevold fick stadsrättigheterna bekräftade av den danske kungen 1498. Detta eftersom Norge hade blivit sammanhängande med Danmark efter Kalmarunionen 1389 och den danske regenten styrde därefter även över Norge. Den äldsta bevarade handlingen som nämner Uddevalla under dess norska namn, Oddewall som stad är från 1496.
- 1658-
-
blir Bohulän svenskt och förlorar Uddevalla sina stapelstadsrättigheter till förmån för Göteborg men återfår dem 1674.
- 1806-
-
ödeläggs staden av en eldsvåda vilket starkt hämmar stadens utveckling.
- 1863-01-01
-
blir staden en egen kommun enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) då Sveriges kommunsystem införs.
- 1913-
-
blir staden förläggningsort för Kungl. Bohusläns regemente, I 17.
- 1919-
-
1919 utbryts Bohusläns regementes församling som återgick 1927.
- 1945-01-01
-
uppgår Bäve landskommun i staden, med 1 515 invånare och omfattande en areal av 58,32 km², varav 56,92 km² land.
-
Samtidigt införlivas i avseende på fastighetsredovisningen Bäve socken i staden och i kyrkligt hänseende Bäve församling i Uddevalla församling.
- 1971-01-01
-
uppgår staden i den då nybildade Uddevalla kommun.
- 1974-
-
utbryts Bäve församling dy, men med helt annan omfattning än den tidigare församlingen
Judiciell tillhörighet: Uddevalla stad hade till 1971 egen jurisdiktion med rådhusrätt, och magistrat till 1965. Den egna rätten uppgick 1 januari 1971 i Uddevalla tingsrätt.
Kyrklig tillhörighet: I kyrkligt hänseende tillhörde staden Uddevalla församling.
Övrigt
Uddevalla omnämnes första gången 1161, dess äldsta bevarade privilegiebrev från 1498 förutsätter att
Uddevalla är stad. Staden torde under äldre tid ha varit Vänerbygdens naturliga hamnstad. Under de dansk-
svenska krigen belägrades och härjades Uddevalla flera gånger, senast 1788. Genom tillkomsten av ångbåts- och järnvägsförbindelser samt industrier började staden under andra hälften av 1800-talet att utvecklas i hastigare tempo.
|
består av
Socknar som uppgått i staden
-
Bleket
-
Bohusgården
-
Boxhult
-
Bräcke-Kuröd
-
Centrum
-
Dalaberg
-
Egersberg
-
Elseberg
-
Fasseröd
-
Fossum
-
Gustafsberg
-
Hedegärde
-
Helenedal
-
Herrestad
-
Jakobsberg
-
Kissleberg
-
Kapelle
-
Kurveröd
-
Misteröd
-
Hovhult
-
Ramneröd
-
Skansberget
-
Skeppsviken
-
Skogslyckan
-
Sockertoppen
-
Söder
-
Sörvik
-
Tureborg
-
Underås
-
Unneröd
-
Vännerberg
-
Walkesborg
-
Äsperöd
|