Geotag (location) for:
Tumbo stn59º25'38.752"N;16º20'28.432"E

Rekarne - folkland *

Översikt

Historik

Västerrekarne och Österrekarne härader var ursprungligen delar av folklandet Rekarne som också utgjorde Svealands äldsta kända stift. År 1167 skrevs namnet som Reic, vilket i bestämd form utvecklades till Rekarne. Betydelsen kommer av ett fornsvenskt ord för linje, rand, strimma eller något som sträcker sig. Det kan stå för väg och kan därmed ha åsyftat Kjulaåsen eller Tumboåsen. Det har också föreslagits att namnet syftar på de många rullstensåsarna i trakten.

Rekarnebygden kristnades kanske redan under 1000-talet. Den engelske munken Eskil slog sig tidigt ner vid Tuna och inledde där sin missionsverksamhet. Namnet Tuna antyder att området redan tidigt utgjort marknadsplats och centrum för hela bygden. Vid Husby-Rekarne förtäljer namnet att en kungsgård tidigt funnits. Träkyrkor kom att uppföras i området, däribland Fors kyrka som också kom att utgöra domkyrka i det av Sankt Eskil upprättade stiftet. Kyrkan är idag en av två stadskyrkor i Eskilstuna. Vid den andra kyrkan Klosters kyrka, som också kom att bli Eskils gravkyrka, anlades på 1200-talet Johannitklostret som drogs in till kronan i samband med reformationen. Klostret byggdes därefter om till det praktfulla Eskilstunahus slott som dock förstördes i en brand år 1680. Med landhöjningen försämrades platsen som vid denna tid kallades Tunafors tillgänglighet från Mälaren, men klosterverksamheten och dess läge vid Eskilstunaån gynnade hantverket. År 1659 får orten stadsrättigheter under namnet Karl Gustavs Stad och med ett stort bruksinslag. År 1771 kommer dock området söder om ån att styckas av till en ny stadsbildning som får namnet Eskilstuna fristad, och det kommer att dröja ända till år 1833 innan de två städerna förenas till Eskilstuna stad.

År 1291 omnämndes folklandets västra del som Wæsterrek, d.v.s. det västra Rek. Häradets medeltida tingsplats låg i Tumbo där kyrkbyn under medeltiden kallades för Tuna, vilket antyder att här också låg en marknadsplats. Platsen var belägen vid en viktig kommunikationsled mellan Södermanland och de norra Mälardalslandskapen och spår finns av bebyggelse från bronsåldern och framåt. Flera stora gravfält, runstenar och fornborgar pekar också på platsens betydelse. Under 1700-talet flyttades tingsplatsen till tingsgården i Eskilstuna, som alltså låg utanför häradet.

År 1349 omnämndes folklandets östra del som Østurrek, d.v.s. det östra Rek. Under forntiden skar ytterligare en fjärd - Kafjärden - in i häradet som en del av Sörfjärden. Vattenleden var segelbar ända in till Eskilstuna och sträckte sig från Sundbyholm rakt igenom häradet mellan Jäders och Kjula kyrkor. Vid den senare på Kjulaåsens höjd låg häradets tingsplats, belägen på en central plats i häradet och markerad av runstenar. Vid Kafjärdens mynning i Mälaren återfinns den berömda Sigurdsristningen. Under 1700-talet flyttades tingsplatsen till tingsgården i Eskilstuna, som alltså låg utanför häradet.

Övrigt

Rekarne var en bygd i nordvästra Södermanland som idag utgörs av Eskilstuna kommun. Geografiskt brukar Rekarne delas in i Östra och Västra Rekarne. Namnet syftar troligen på de många rullstensåsarna , ”rekarna” i området. Åren 1950 - 1970 räknade SCB Rekarne som en tätort på den plats där dagens Tumbo ligger.