Fridlevstad (K) socken

Fridlevstads socken i Medelstads härad i Blekinge
Fridlevstads landskommun (storkommun) i Östra och Medelstads fögderi i Blekinge län
Fridlevstads distrikt i Karlskrona kommun och Blekinge län.

Arkiv: Fridlevstad (K) församling
Länk: Fridlevstad, Topografi-fs, SOFI, BLSF, BSM,

Medeltid

Socknen har medeltida ursprung med en kyrka från 1200-talet.

1658-

vid freden i Roskilde blir Skåneland (DK) område » svenskt

1846-05-01

utbryts Sillhövda socken.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Fridlevstads församling och för de borgerliga frågorna till Fridlevstads landskommun.

1952-

bildas Fridlevstad kommun av Fridlevstad lkn och Sillhövda lkn

1963-

utökas Fridlevstad kommun med Tvings socken,

1974-

uppgår Fridledstad kommun i i Karlskrona kommun.

2016-01-01

inrättas distriktet Fridlevstad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelstads härad.
Socken indelades fram till 1901 i 74 båtsmanshåll, vars båtsmän tillhörde Blekinges 3:e (Blekinge 1:a före 1845, Blekinge 4e före 1698) båtsmanskompani.

Namnet (1349 parochie Frillungstadha), taget från kyrkbyn, innehåller ett mansnamn Frillung och efterledet stad ’ställe’.

Vapnet åsyftar legenden kring Fridlevstads kyrkas skyddshelgon, Martin av Tours, som sägs ha kluvit sin mantel med ett svärd för att dela den med en tiggare som visade sig vara Kristus. Bilden kommer från Fridlevstads sockensigill.

Fridlefstad - Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige>>>
Modersocken i Medelstads härad af Blekinge län, 1 1/2 mil norr från Carlskrona, uppgifves hafva en areal af 37,191 tunnland, af hvilka 3520 äro sjöar och kärr. Socknen har talrika småsjöar och ett stort antal husbehofsqvarnar; jordbruk och bränvinsbränning äro huvudnäringarne. Furså och Fursbro utgöra gränsskilnaden mellan Fridlefstads socken i Bleking[e] och Wissefjärda socken i Kronobergs län; vid gränsen mot Tving ligger sjön Alljungen. Socknen, som består af 54 3/8 mantal, beboddes 1840 af 4,280 personer, men hade år 1850: 4,692 och 1856: 4,943 invånare. Sistnämda år hade socknen både fast och ambulatorisk skola; i den förra undeivisades 55 gossar och 29 flickor, i den sednare 35 gossar och 40 flickor; 1 gosse bivistade allmänt läroverk, 73 gossar och 76 flickor hade enskild undervisning, och 93 gossar samt 85 flickor undervisades i hemmet. — Fridlefstad socken utgör tillika med Rödeby annex uti Östra Härad och Sillhöfda kapell ett regalt pastorat af 1:sta klassen uti Medelstads kontrakt af Blekinge län. Hela pastoratet består af 90 1/3 oförmedlade mantal, med 3/4 mantal prestgård och dito annexhemman; kronotionden är 1 tunna 13 kappar, tax. 385 ; hela folknummern steg år 1856 till 8,148 personer. Kyrkan, en gammal stenbyggnad, utan torn, har varit helgad åt den Hel. Martin, hvars dag fordom årligen firades till minne af kyrkans invigning. I kyrkans gamla sigill syntes också helgonet, som vände sig mot en tiggare, och omskriften lydde: Sigillum Ecclesice Frilleste. Socknen hade fordom två kapeller, i Holmsjö och Höryd, der märken efter dem ännu skola synas; för uärvaraude har socknen ett kapell vid Sillhöfda. — leke långt från Fridlefstads by, — berättar Sjöborg, — är en äng, kallad Gunåkra, på hvilken man finner en med uppresta stenar kring-satt höjd, kallad Fridlefs eller Fridleifs Graf. Stensättningen är äggformig, och vid ena ändan står en sten, större äu de öfriga. Sjöborg tror, att socknen fått namn efter denna Fridleif, som varit någon mäktig man, någon fylkes- eller häradskonung, och, fortfar han, ”i socknen felas icke minnesmärken efter gamla byggnader, hvilka man tills vidare upplysining kan kalla slott, för att i så måtto bevisa, att hvarken Fridleif varit utan residens eller hans hirdmän utan gårdar.” Sådana qvarlefvor finnas vid Elmeryd, vid Harstorp, vid Björkeryd på en backe, kallad Röerne, vid Askunga, på Riddarehögen, och vid Skygården. — Adress: Carlskrona.