xfiles:kyrkan:husman_husfolk
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version. | |||
xfiles:kyrkan:husman_husfolk [2024/04/18 18:46] – raderad - extern redigering (Okänt datum) 127.0.0.1 | xfiles:kyrkan:husman_husfolk [2024/04/18 18:46] (aktuell) – ↷ Sida flyttad från text:kyrkan:husman_husfolk till xfiles:kyrkan:husman_husfolk Björn | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | ====== Husman, Husfolk ====== | ||
+ | Husman har använts med varierande innebörd i de nordiska länderna. Särskilt kan man urskilja två helt olika betydelser, nämligen dels en man som, till skillnad från en dräng, har ett eget hus och hushåll, dels en man som en mäktigare person har upptagit i sitt hushåll och låter bo i sitt hus.[1] I bägge dessa betydelser saknar husmannen åborätt för sin försörjning och var därmed hänvisad exempelvis till hantverk. | ||
+ | Under medeltiden kunde termen husman förekomma som synonym till de vanligare termerna huskarl och hirdman som beteckning på medlemmarna av en kungs eller stormans följe. En annan tidig företeelse var att en man bodde med sin familj i ett eget hus som låg på en annans gård. | ||
+ | |||
+ | Innebörden av begreppet husman överlappar delvis med när personer kallades ”husägare” i husförhörslängder och på gravstenar för att markera den sociala skillnaden mellan å ena sidan dem som bodde i eget ägt hus, och å andra sidan dem som var hyresgäster, | ||
+ | |||
+ | ===== Danmark och Skåne ===== | ||
+ | Termen husmand har varit särskilt vanlig i Danmark och Skåne som beteckning på en bofast man på landet med eget hus. I likhet med torparen ägde husmannen inte någon andel i byns marker och skulle betala arrende till markägaren, | ||
+ | |||
+ | I byarna uppfördes husen ofta längs med bygatan och betecknades gatehus. Särskilt efter skiftesreformerna, | ||
+ | |||
+ | Under 1800-talet genomfördes i Danmark en omfattande jordavstyckning och jordbrukslagstiftning som ledde till att flertalet husmän förvärvade kringliggande jord och övergick till att bli småbrukare, | ||
+ | |||
+ | ===== Norge ===== | ||
+ | I Norge var husmann i äldre tid en hos bonden inneboende lantarbetare, | ||
+ | |||
+ | ===== Småland och norrut ===== | ||
+ | I Götaland och Svealand tycks ordet historiskt ha använts i en vagare betydelse om en man som (med sin eventuella familj) varit anknuten till ett gods oavsett om han bott på gården eller i ett eget hus. | ||
+ | |||
+ | Termen har inte haft någon bestämd rättslig definition. Den måste dock skiljas från inhyses eller inhyseshjon, | ||
+ | |||
+ | ===== Finland ===== | ||
+ | Bruket i Finland motsvarar i huvudsak det rikssvenska: | ||
+ | * man som hyr eller äger hus, men som inte har någon gröda eller boskap[7] | ||
+ | * småbrukare utan främmande arbetskraft[8] | ||
+ | * men även, i 1600-talets städer,[9] benämning på husägare eller person som var hyresgäst i en annans hus, en gatehusman. | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | se [[wpsv> |