Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- plats:us:texas.tx.state [2024/01/14 19:25] – [Övrigt] Björn
+++ plats:us:texas.tx.state [2024/04/03 01:27] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 <columns 100% left>
+{{geotag>lat:31.0, lon:-99.0, alt: , placename:Texas state , country:us , region:tx }}
 ====== Texas (TX) state ======
 Texas är en delstat i södra USA. Texas är såväl till areal som till folkmängd den näst största delstaten i landet. Austin är huvudstad medan Houston är den största staden i delstaten. Texas har genom årens lopp ingått i inte mindre än sex olika statsbildningar: USA, Mexiko, Spanien, Amerikas konfedererade stater (sydstaterna under inbördeskriget), Frankrike och den självständiga Republiken Texas. Delstatens smeknamn är Lone Star State.
@@ Rad 16: / Rad 17: @@
 ===== Historik =====
-agens Texas ligger mellan två kulturområden i det förkoloniala Nordamerika: den sydvästra regionen och prärieregionen. Nämnvärda kulturer som nådde höjden av sin samhällsutveckling före den europeiska koloniseringen inkluderar anasazikulturen i de västra delarna, mississippikulturen i öster och de dominerande mesoamerikanska kulturernas inflytande som sträckte sig till södra Texas. I övrigt beboddes området av många olika folkslag, bland andra apacher, atakapaner, bidai, caddo, comancher, cherokeser, kiowa, tonkawa och wichita; av dessa kom i varje fall comancher och cherokeser till området efter spanjorerna.
+dagens Texas ligger mellan två kulturområden i det förkoloniala Nordamerika: den sydvästra regionen och prärieregionen. Nämnvärda kulturer som nådde höjden av sin samhällsutveckling före den europeiska koloniseringen inkluderar anasazikulturen i de västra delarna, mississippikulturen i öster och de dominerande mesoamerikanska kulturernas inflytande som sträckte sig till södra Texas. I övrigt beboddes området av många olika folkslag, bland andra apacher, atakapaner, bidai, caddo, comancher, cherokeser, kiowa, tonkawa och wichita; av dessa kom i varje fall comancher och cherokeser till området efter spanjorerna.
-  ; 1528-  : blev Álvar Núñez Cabeza de Vaca den första europén som anlände till det som idag är Texas. Han var en del av Narváez expedition som utforskade Texas, New Mexico och Arizona till fots under sex år. Området ignorerades av de europeiska kolonialmakterna fram till år 1685 då en fransk upptäcktsresande, René Robert Cavelier de La Salle, av misstag anlade en fransk koloni (Fort Saint Louis) vid Matagorda Bay istället för längs Mississippifloden. Den franska kolonin gick under efter bara fyra år på grund av de svåra levnadsförhållandena och motstånd från ursprungsbefolkningen. 1690 började Spanien anlägga kristna missioner i östra Texas för att markera sina koloniala intressen gentemot Frankrike. 1718 grundades San Antonio, Spaniens första civila bosättning i området. Den lokala befolkningen gjorde dock våldsamt motstånd mot kolonisatörerna och därför blev Texas den minst befolkade provinsen i hela Nya Spanien. De flesta indianstammarna hade konverterat till kristendom mot 1700-talets slut, men såg fortfarande landet som sitt. I och med Louisianaköpet 1803 gjorde USA anspråk på Texas men erkände 1819 gränsen längs Sabinefloden. Amerikanska bosättare vägrade dock att gå med på att Texas förblev spanskt och rustade milisgrupper för illegala räder över gränsen.
+  ; 1528-  : blev [[wpsv>Álvar Núñez Cabeza de Vaca]] den första europén som anlände till det som idag är Texas. Han var en del av Narváez expedition som utforskade Texas, New Mexico och Arizona till fots under sex år. Området ignorerades av de europeiska kolonialmakterna fram till år 1685 då en fransk upptäcktsresande, René Robert Cavelier de La Salle, av misstag anlade en fransk koloni (Fort Saint Louis) vid Matagorda Bay istället för längs Mississippifloden. Den franska kolonin gick under efter bara fyra år på grund av de svåra levnadsförhållandena och motstånd från ursprungsbefolkningen. 1690 började Spanien anlägga kristna missioner i östra Texas för att markera sina koloniala intressen gentemot Frankrike. 1718 grundades San Antonio, Spaniens första civila bosättning i området. Den lokala befolkningen gjorde dock våldsamt motstånd mot kolonisatörerna och därför blev Texas den minst befolkade provinsen i hela Nya Spanien. De flesta indianstammarna hade konverterat till kristendom mot 1700-talets slut, men såg fortfarande landet som sitt. I och med Louisianaköpet 1803 gjorde USA anspråk på Texas men erkände 1819 gränsen längs Sabinefloden. Amerikanska bosättare vägrade dock att gå med på att Texas förblev spanskt och rustade milisgrupper för illegala räder över gränsen.
-  ; 1821-  : Efter det mexikanska frihetskriget blev Texas en del av Mexikanska kejsardömet, från 1824 utgjorde området den norra delen av delstaten Coahuila y Texas. Då den mexikanska regeringen inte hade råd att finansiera stark militär närvaro i delstaten uppmuntrades nybyggarna att bilda egna miliser till skydd mot den ursprungliga befolkningen i området. Samtidigt tillät Mexiko mer immigration ifrån det angränsande USA. Den 3 januari 1823 startade Stephen F. Austin tillsammans med 300 amerikanska familjer kolonier längs Brazofloden i nuvarande Fort Bend County och Brazoria County. Den här gruppen blev känd som ”the Old Three Hundred” (de gamla trehundra). Immigrationen från USA ledde till att Texas befolkning snart övervägande utgjordes av amerikanska bosättare och deras slavar, varav många bosättare vägrade att lyda mexikansk lag: särskilt förbudet mot slaveri ignorerades.
+  ; 1821-  : Efter det [[wpsv>mexikanska frihetskriget]] blev Texas en del av [[wpsv>Mexikanska kejsardömet]], från 1824 utgjorde området den norra delen av delstaten Coahuila y Texas. Då den mexikanska regeringen inte hade råd att finansiera stark militär närvaro i delstaten uppmuntrades nybyggarna att bilda egna miliser till skydd mot den ursprungliga befolkningen i området. Samtidigt tillät Mexiko mer immigration ifrån det angränsande USA. Den 3 januari 1823 startade [[wpsv>Stephen F. Austin]] tillsammans med 300 amerikanska familjer kolonier längs Brazofloden i nuvarande Fort Bend County och Brazoria County. Den här gruppen blev känd som ”the Old Three Hundred” (de gamla trehundra). Immigrationen från USA ledde till att Texas befolkning snart övervägande utgjordes av amerikanska bosättare och deras slavar, varav många bosättare vägrade att lyda mexikansk lag: särskilt förbudet mot slaveri ignorerades.
-           * Oroligheter i övriga landet ledde till att de amerikanska bosättarna i Texas började kräva ökad autonomi och när Mexikos president Antonio López de Santa Anna år 1835 proklamerade en centralistisk konstitution för hela Mexiko bröt Texasrevolutionen ut. De nordamerikanska nybyggarna i Texas gjorde då klart att de tänkte lämna Mexiko hellre än att ge upp sin rätt till slaveri (som Mexiko hade avskaffat). Texas självständighetsförklaring kom så att undertecknas den 2 mars 1836 av ”Convention of 1836” (1836 års konvent). Texas självständighet vanns genom separatisternas seger över den mexikanska armén den 21 april 1836 vid slaget om San Jacinto, en strid som alltså delvis handlade om slaveriets fortsättning i Texas. Texas kunde vinna striden bland annat tack vare den lilla trupp som offrade sig vid slaget vid Alamo. Santa Anna själv blev tillfångatagen i striderna och 14 maj undertecknade delegater från Republiken Texas och general Santa Anna Velasco-fördraget. Senare under 1836 antog Texas en konstitution som formellt legaliserade slaveri.
+           * Oroligheter i övriga landet ledde till att de amerikanska bosättarna i Texas började kräva ökad autonomi och när Mexikos president [[wpsv>Antonio López de Santa Anna]] år 1835 proklamerade en centralistisk konstitution för hela Mexiko bröt Texasrevolutionen ut. De nordamerikanska nybyggarna i Texas gjorde då klart att de tänkte lämna Mexiko hellre än att ge upp sin rätt till slaveri (som Mexiko hade avskaffat). Texas självständighetsförklaring kom så att undertecknas den 2 mars 1836 av ”Convention of 1836” (1836 års konvent). Texas självständighet vanns genom separatisternas seger över den mexikanska armén den 21 april 1836 vid [[wpsv>slaget om San Jacinto]], en strid som alltså delvis handlade om slaveriets fortsättning i Texas. Texas kunde vinna striden bland annat tack vare den lilla trupp som offrade sig vid [[wpsv>slaget vid Alamo]]. Santa Anna själv blev tillfångatagen i striderna och 14 maj undertecknade delegater från Republiken Texas och general Santa Anna Velasco-fördraget. Senare under 1836 antog Texas en konstitution som formellt legaliserade slaveri.
   ; 1845-  : blev Texas en officiell delstat i USA (se även USA:s territoriella expansion). Under amerikanska inbördeskriget lämnade Texas USA och gick med i Amerikas konfedererade stater. Frigivandet av de sista slavarna i Texas, proklamerades i Gavelston 19 juni 1865 av de segrande nordstaterna. Detta datum, kallat Juneteenth, har nu utvidgats till en minnesdag för upphörandet av slaveriet i hela USA. 1870 tillät USA:s kongress Texas att åter ingå i USA. 1926 hade San Antonio över 120 000 invånare och var Texas största stad, och efter andra världskriget blev Texas mer och mer industrialiserat.
 ===== Övrigt =====
@@ Rad 27: / Rad 28: @@
 <newcolumn 30% left>
 <tabbox karta>
-{{ wmc>c/cc/Map_of_USA_TX.svg?300 |Texas i USA}}
+{{ :karta:us:tx:map_of_usa_tx.svg?300 |Texas i USA}}
 [[wm>File:Map_of_USA_TX.svg|Texas i USA]],
@@ Rad 204: / Rad 205: @@
   * Mitchell County
   * Montague County
-  * Montgomery County
+  * [[montgomery.tx.county]]
   * Moore County
   * Morris County