wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


plats:umeå.ac.stad
Geotag (location) for:
Umeå stad63º49'42.434"N;20º16'14.038"E

Umeå (AC) stad

Översikt

Historik

1588-
får Umeå stad stadsprivilegier för första gången och sedan på nytt igen år 1622,
1862-
inrättas staden som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
1965-01-01
uppgår Umeå landskommun i staden med 21 585 invånare och omfattande en areal av 1 139,65 kvadratkilometer land.
1967-01-01
överförs från Holmsunds köping till staden och stadsförsamlingen ett obebott område med en areal av 0,48 kvadratkilometer, varav 0,05 kvadratkilometer land.
Ålidhem
1971-
utbryts Ålidhem församling
-1971-01-01
införs enhetlig kommuntyp och Umeå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Umeå kommun.
Umeå Maria
1998-
bildas Umeå Maria församling genom en utbrytning ur Ålidhems församling
  • Församlingen omfattar byn Anumark samt stadsdelarna Mariehem, Marieberg, Mariedal, Mariestrand, Marielund och Nydalahöjd.

1650-1980 Överfört 1650-1980

1650-1980 Överfört 1650-1980

1650-10-31
(enligt kunglig resolution) överfört fisket vid Bjurön samt 1 3/4 mantal i Grubbe och Grisbacka från Umeå landsförsamling.
1652-12-24
(enligt kunglig resolution) överfört Ön och holmarna 4 1/4 mantal från Umeå landsförsamling
1680-12-03
(enligt kunglig resolution) överfört sjättedel av Tavelby från Umeå landsförsamling.
1905-
(enligt kungligt brev 1904-04-08) överfört en öster om Umeå stad belägen jordäga, benämnd Herrängen, från Umeå landsförsamling.
1913-
(enligt kungligt brev 1912-06-29) överfört vissa till Öns och Tegs byar hörande ägor samt vissa områden av Ytterhiske by från Umeå landsförsamling.
1925-
(enligt kungligt brev 1924-03-14) överfört en inom Umeå stadsförsamlings område belägen enklav, som utgjorde inägor till hemmansdelen Ön nr 4, samt (enligt kungligt brev 1924-03-28) vissa områden av Ytterhiske, Västertegs, Öns och Östertegs byar från Umeå landsförsamling.
1930-
(enligt kungligt brev 1928-11-15) överfört det område inom Ytterhiske skifteslag, som tillhörde det ecklesiastika bostället Kyrkobordet 1, till Umeå landsförsamling.
1932-
(enligt Kungl. brev 1931-03-20) överfört ett område, huvudsakligen omfattande lägenheten Lövön 1:268 och holmen Stormskär från Holmsund.
1945-
(enligt kungligt beslut 1943-11-12) överfört vissa områden av Öns och Östertegs byar från Umeå landsförsamling.
1980-
(enligt regeringsbeslut 1979-04-26) överfört Berttjärns skifteslag, Ersmarksområdet och Rödängsområdet från Umeå landsförsamling och Tväråområdet till Umeå landsförsamling.


Umeå stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Umeå rådhusrätt blev då Umeå tingsrätt.

I kyrkligt hänseende hörde staden till Umeå stadsförsamling, utbruten 30 augusti 1646 ur Umeå landsförsamling. 1 januari 1965 tillkom de tre församlingarna Tavelsjö, Teg och Umeå landsförsamling när Umeå landskommun inkorporerades i staden.

Övrigt

består av

Stadens kyrksocknar

Socknar som uppgått i staden


1) 1998
2) 1971-
3) 1965-

Stadsdel

  • Backen
  • Berghem
  • Böleäng
  • Carlshem
  • Carlshöjd
  • Carlslid
  • Centrum
  • Ersboda
  • Ersmark
  • Fridhem
  • Gimonäs
  • Grisbacka
  • Grubbe
  • Haga
  • Hiske
  • Klockarbäcken
  • Lilljansberget
  • Marieberg
  • Mariedal
  • Mariehem
  • Mariehöjd
  • Marielund
  • Mariestrand
  • Nydalahöjd
  • Olofsdal
  • Röbäck
  • Rödäng
  • Sandahöjd
  • Sandbacka
  • Sandåkern
  • Sofiehem
  • Tavleliden
  • Teg
  • Tomtebo
  • Tunnelbacken
  • Umedalen
  • Väst (på stan)
  • Västerhiske
  • Västerslätt
  • Ytterhiske
  • Ålidbacken
  • Ålidhem
  • Ålidhöjd
  • Öbacka
  • Ön
  • Öst (på stan)
  • Östermalm
plats/umeå.ac.stad.txt · Senast uppdaterad: 2024/04/03 01:27 av 127.0.0.1