wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


plats:umeå.ac.sn

Umeå (AC) socken

Översikt

Historik

;1200-1500 : — tidig historik

;1200-1500 : — tidig historik

1200-tal
tillkom socknen (troligen under första halvan).
  • Byarna Mullsjö, Gräsmyr och Hörnsjö i nuvarande Nordmalings kommun hörde antagligen ursprungligen till Umeå socken, men tros ha förts över till Nordmalings socken när denna bildades omkring 1480. De tre byarna låg dock kvar under Umeå tingslag och tas i Gustav Vasas jordebok upp under Umeå socken.
1314-
omnämns Umeå för första gången i sexårsgärden tillsammans med Bygdeå socken.
  • Dessa två socknar var då de nordligaste pastoraten inom (dåvarande) svenskt territorium och hörde till Ångermanlands prosteri. Umeå bidrog till sexårsgärden med 10 öre, en summa som bara överträffades av fyra av de 20 ångermanländska pastoraten. När en ny uttaxering skedde 1316 för att betala ärkebiskop Olofs pallium stod Umeå för tre mark, det högsta beloppet bland pastoraten i Hälsingland, Medelpad, Jämtland och Ångermanland. Umeå bör alltså i början av 1300-talet ha varit ett väl organiserat pastorat med goda skatteintäkter.
1572-
överförs byarna Mullsjö, Gräsmyr och Hörnsjö till Nordmalings socken och tingslag.
1500-tal
var socknen indelad i tredingar.
  • Den ”nordesta” omfattade ungefär nuvarande Sävars socken och kustområdet vidare söderut till Umeälven.
  • Den ”sunnersta” omfattade kustlandet söder om älven.
  • Den ”översta” omfattade området väster om Umeå, inklusive Vännäs socken och Degerfors socken.
  • Socknen hade samma utbredning på 1600-talet, när de första kartorna över området ritades. Johan Persson Geddas karta från 1661 visar att socknen då omfattade ungefär nuvarande Umeå, Vännäs och Vindelns kommuner. I norr gränsade socknen till Bygdeå socken, i söder till Nordmalings socken. Åt väster fanns ingen avgränsning, men även den samiska befolkningen i Ume lappmark sökte sig till Umeås sockenkyrka innan Lycksele socken bröts ut 1607. Det nyinrättade pastoratet i Lycksele församling avskaffades igen 1617.
1606-
utbryts Lycksele församling (första gången)
1646-08-30
bildas Umeå stad och stadsförsamling, och därefter tycks återstoden ha fått heta Umeå landsförsamling.
1673-
utbryts Lycksele socken definitivt.
1793-
utbryts Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling (införlivades igen 1861)
1800-
utbryts Degerfors socken, efter att motsvarande församling utbrutits 1768.
1802-
utbryts Holmöns församling
1823-
utbryts Sävars församling
1825-
utbryts Vännäs församling.
1863-02-27
utbryts Holmsunds församling.
1862-
Vid kommunreformen överförs ansvaret för de kyrkliga frågorna till Umeå landsförsamling och för de borgerliga frågorna till Umeå landskommun.
  • När 1862 års kommunalförordningar infördes kunde det förekomma att en stad och en näraliggande landskommun fick samma namn, endast åtskilt av kommuntypsbenämningen.
1894-02-09
inrättas Djupviks municipalsamhälle (idag en del av Holmsund) inom kommunen.
1913-
utbryts Hörnefors församling.
1914-01-01
utbryts ett område i kommunens sydvästra del ut för att, tillsammans med en del av Nordmalings kommun, bilda Hörnefors landskommun
1918-01-01
utbryts området kring Djupviks municipalsamhälle och Holmsunds sågverk, i kommunens sydöstra del, ut för att bilda Holmsunds landskommun. Municipalsamhället bytte därmed kommun.
1924-12-12
inrättas Tegs municipalsamhälle, upplöst 1960-12-31
1926-1962
var landsförsamlingen uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt: Umeå landsförsamlings södra kbfd och Tavelsjö kbfd
1941-05-16
inrättades Backens municipalsamhälle, upplöst 1958-12-31
Tavelsjö kyrksocken, Teg kyrksocken
1963-
utbryts Tavelsjö församling och Tegs församling.
1964-
uppgår landskommunen i Umeå stad, som i sin tur blev till Umeå kommun när enhetlig kommuntyp infördes år 1971.
2016-01-01
inrättas distrikten Umeå landsdistrikt, Tavelsjö och Teg, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1963, och vari huvuddelen av detta sockenområde ingår.

1650-1980 — Överfört

1650-1980 — Överfört

1650-10-31
(enligt kunglig resolution) överförs fisket vid Bjurön samt 1 3/4 mantal i Grubbe och Grisbacka till Umeå stadsförsamling.
1652-12-24
(enligt kunglig resolution) överförs Ön och holmarna 4 1/4 mantal till Umeå stadsförsamling
1680-12-03
(enligt kunglig resolution) överförs sjättedel av Tavelby till Umeå stadsförsamling.
1880-05-01
(enligt kungligt brev 1879-09-26) överförs 13/16 mtl Mickelsträsk och 1/8 mtl Risbäck från Sävars församling.
1885-
(enligt kungligt brev 1883-11-23 och 1885-07-03) överförs hemmanen Berg 1-2, Mosjön 1-2 och Strand 1-5 till Vännäs församling.
1905-
(enligt kungligt brev 1904-04-08) överförs en öster om Umeå stad belägen jordäga, benämnd Herrängen, till Umeå stadsförsamling.
1913-
(enligt kungligt brev 1912-06-29) överförs vissa till Öns och Tegs byar hörande ägor samt vissa områden av Ytterhiske by till Umeå stadsförsamling.
1925-
(enligt kungligt brev 1924-03-14) överförs en inom Umeå stadsförsamlings område belägen enklav, som utgjorde inägor till hemmansdelen Ön nr 4, samt (enligt kungligt brev 1924-03-28) vissa områden av Ytterhiske, Västertegs, Öns och Östertegs byar till Umeå stadsförsamling.
1930-
(enligt kungligt brev 1928-11-15) överförs det område inom Ytterhiske skifteslag, som tillhörde det ecklesiastika bostället Kyrkobordet 1, från Umeå stadsförsamling.
1939-
(enligt kungligt beslut 1938-02-18) överförs vissa områden med en areal av 19.52 km2 till Sävars församling.
1940-
(enligt kungligt beslut 1939-02-03) överförs vissa fyllnadsmarker med en areal av 97.85 km2 till Degerfors församling och hemmanen Björntjälen, Höglunda och Jämtland från Degerfors församling.
1942-
(enligt kungligt beslut 1941-02-21) överförs 3/64 mtl av hemmanet Odlarlön samt Strand 1 26-30 från Vännäs församling.
1945-
(enligt kungligt beslut 1943-11-12) överförs vissa områden av Öns och Östertegs byar till Umeå stadsförsamling.
1951-
(enligt kungligt brev 1950-02-10) överförs från Tavelsjö till Umeå landsförsamlings södra kyrkobokföringsdistrikt fastigheterna Lindgård, Odlarlön, Storhäggsjön, Sunnantorp, Västansjö och Östansjö.
1970-
överförs till Umeå stadsförsamling ett område med 175 invånare och med en areal av 20,80 kvadratkilometer, varav 18,40 kvadratkilometer land.
1980-
(enligt regeringsbeslut 1979-04-26) överfört Berttjärns skifteslag, Ersmarksområdet och Rödängsområdet till Umeå stadsförsamling, Innertavleområdet till Ålidshems församling, Holmsjöområdet till Holmsunds och Tväråområdet från Umeå stadsförsamling.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i Västerbotten.
Soldaterna tillhörde Västerbottens regemente.

Övrigt

Namnet (1344 Vmu) kommer från kyrkbyn som tagit sitt namn från Umeälven. Älvnamnets förled uma betyder 'gny, tjuta, skrika' syftande på ljudet vid de många forsarna.

Geotag (location) for:
Umeå sn63º42'11.999"N;20º20'58.999"E

Plats

by/gård

plats/umeå.ac.sn.txt · Senast uppdaterad: 2024/04/03 01:27 av 127.0.0.1