Torstuna (U,C) häradÖversikt
Torstuna härad i Fjädrundaland i Västmanlan län i Västmanland (Uppland)
Karta:
Karleby tingsställe,
Torstuna härad i Västmanland
HistorikHäradet hörde mellan 1641 och 1646 till Sala län, i övrigt fram till 1971 Västmanlands län, då delar övergick till Uppsala län dit även resterande delar överfördes 2007. Församlingarna i häradet tillhör(de) Uppsala stift. Fögderi
Tingslag
ÖvrigtTingsställe var till 1790 Torstuna, därefter Karleby för att 1888 flytta till Heby och 1959 till Sala. Torstuna härad tillhörde det medeltida uppländska folklandet Fjädrundaland. Namnet Fjädrunda (på fornsvenska fiædrundaland) antyder att området skulle bestå av fyra hundare, men redan från 1300-talet omnämns det som innehållande fem stycken. Torstuna härad omnämns då som Thorsakers hundare där Tor refererar till guden med samma namn och -åker på en helig plats, men också på själva åkern där tinget hölls. Under den senare delen av medeltiden tycks namnet ha förvanskats och istället kommit att bli synonymt med Torstuna socken där dess tingsplats torde ha legat. Ortnamnet -tuna antyder även att häradets marknadsplats skulle varit belägen här. Sedermera flyttade tingsplatsen till gästgivaregården i Heby, vilket alltså låg utanför häradets område. Torstuna härad ingick i det livgeding som Erik av Pommerns drottning Filippa fick år 1420. Sedermera hamnade häradet som förläning under riksdrotsen Krister Nilsson (Vasa), men detta kom snart att tas ifrån honom och med tiden istället hamna hos styvsonen Ture Turesson (Bielke). I Härnevi kyrka från denna tid finns bl.a. kyrkmålningar av den berömde 1400-talskonstnären Albertus Pictor. Häradets största samhälle Morgongåva är beläget i dess allra nordligaste del. Samhället utvecklades som bruksort i samband med att Norra stambanan, nuvarande Dalabanan, drogs fram genom området under det sena 1800-talet. Satsningen slog dock fel och samhället kom istället att utvecklas runt en industri för tillverkning av jordbruksmaskiner. Alias: Torstuna (C) härad » |
Består av |