Snevringe härad i Västmanlands län i Västmanland
med -1970 Snevringe tingslag

Karta: Snevringe härad i Väsmanlands län
Arkiv: Snevringe (U) häradsrätt
Länk: snevringe+härad, Topografi-hd

Forntid

Under förkristen tid utgjorde landskapet Västmanland ett eget folkland i Sveariket och i likhet med de övriga Mälarlandskapen delades det tidigt in i s.k. hundare, vilka under 1300-talet kom att betecknas som härader. Området befolkades under utflyttning från det uppländska folklandet Fjädrundaland och fordom torde åtminstone östra Västmanland också ha räknats till detta.

1634-

hör häradet till Västmanlands län. Församlingarna i häradet tillhör(de) Västerås stift.

1720-1869

Strömsholms fögderi

1870-1990

Västerås fögderi dock bara till 1946 för Munktorps och Ramnäs socknar, Ramnäs socken åter hit från 1963

1946-1962

Fagersta fögderi för Ramnäs socken

1946-1990

Köpings fögderi för Munktorps socken

1680-1718

Strömsholms läns domsaga med

• Snevringe tingslag

1719-1795

Siende, Tuhundra, Åkerbo och Snevringe domsaga med

• Snevringe tingslag

1796-1928

Siende, Tuhundra och Snevringe domsaga, från 1850-talet benämnd Västmanlands södra domsaga med

• Snevringe tingslag

1929-1970

Västmanlands västra domsaga (Skinnskattebergs, Åkerbo och Snevringe härader) med

• Snevringe tingslag

1971-2001

Köpings domkrets med dess tingsrätt dock ej för Rytterna socken

1971-2001

Västerås domkrets och dess tingsrätt för Rytterna socken

2001-

Västmanlands domkrets och tingsrätt

Tingsställe: Häradets ursprungliga tingsplats var belägen vid Svinskogen på gränsen mellan Munktorps socken och Kolbäcks socken. Med tiden kom den dock att flytta till Kolbäcks gästgivaregård, vars existens kan beläggas från åtminstone 1500-talet.

Namnet Snevringe kommer av samma ord som snäv och -ingar i betydelsen invånare. Det skall således utläsas som de som bodde vid det snäva, trånga och snabbt rinnande vattnet som i det här fallet är Kolbäcksån, som ursprungligen troligtvis hetat just Snevringeån.