Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- plats:pataholm.h.köp [2024/03/05 15:01] – [Översikt] Björn
+++ plats:pataholm.h.köp [2024/04/03 01:27] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 <columns 100% left>
-====== Pataholm (H) köping ======
+====== Pataholm (H) köping * ======
 {{tag>plats se se-h små köp}}
 ===== Översikt =====
@@ Rad 6: / Rad 6: @@
  \\
-**Arkiv**:
+**Arkiv**: --
  \\
 **Länk**:
@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 År 1553 räknas Pata som sex frälsetomter, men lades sedan under Strömsrum hg.
-Från 1700-talet lättades dock handelstvånget och köpdrängar som lydde under handlare i Kalmar fick rättigheter att bli provinshandlare bosatta i Pataholm under förutsättning att de tog in sina varor via bestämda handelshus i Kalmar. På 1700-talet var Pataholm den största köpingen längs Smålandskusten och man sjösatte många fartyg, bland annat Catharina Maria 1757, Twå Bröder 1763 och Sofia Magdalena 1770.
+Från 1700-talet lättades dock handelstvånget och köpdrängar som lydde under handlare i Kalmar fick rättigheter att bli provinshandlare bosatta i Pataholm under förutsättning att de tog in sina varor via bestämda handelshus i Kalmar. På 1700-talet var Pataholm den största köpingen längs Smålandskusten och man sjösatte många fartyg, bland annat //Catharina Maria// 1757, T//wå Bröder// 1763 och //Sofia Magdalena// 1770.
-Med näringsfrihetens genomförande vid mitten av 1800-talet började köpingen att expandera, Johan Fredrik Carlsund flyttade hit och engagerade sig i skeppsvaret på Varvholmen. G. Holmquist startade 1847 ett färgeri och 1864 Sven Christian Harberg ytterligare ett, och 1870 slog sig träexportören Carl Johan Hullgren ned här. Garverirörelse och varvsrörelse blev köpingens främsta näringar. Under en kort period på 1880-talet blev Pataholm även en populär brunns- och badort. Expansionen kom dock av sig, Pataholm gick miste om järnvägsförbindelse, och hamnen visade sig i början av 1900-talet bli allt för liten för de större fartygen och varvsrörelsen flyttades över till Timmernabben.
+Med näringsfrihetens genomförande vid mitten av 1800-talet började köpingen att expandera, Johan Fredrik Carlsund flyttade hit och engagerade sig i skeppsvaret på Varvholmen. G. Holmquist startade 1847 ett färgeri och 1864 Sven Christian Harberg ytterligare ett, och 1870 slog sig träexportören Carl Johan Hullgren ned här. Garverirörelse och varvsrörelse blev köpingens främsta näringar. Under en kort period på 1880-talet blev Pataholm även en populär brunns- och badort. Expansionen kom dock av sig, Pataholm gick miste om järnvägsförbindelse, och hamnen visade sig i början av 1900-talet bli allt för liten för de större fartygen och varvsrörelsen flyttades över till [[wpsv>Timmernabben]].
 Under slutet av 1900-talet fick dock Pataholm ett nytt uppsving som turistort.