Nora socken i Våla härad (Simtuna härad) i Uppland
Nora församling i Fjärdhundra norra kontrakt i Uppsala stift
Nora landskommun (storkommun) i Salbergs fögderi i Västmanlands län
Nora distrikt i Heby kommun och Uppsala län.

Arkiv: Nora (U) församling
Länk: Nora+församling+(U-län), Topografi-fs, SOFI,
Alias: Nora (C) socken », Nora (U) storkommun »

Forntid

Ett fåtal byar har forntida anor, men de flesta verkar tillkomna under tidig medeltid, och bygden har troligen koloniserats då.

Medeltid

Nora socken har medeltida ursprung. Äldsta kända omnämnande från 1312. I Nora kyrka finns en dopfunt från sent 1100-tal.

• Byn Ljusbäck (Liusabec) i Nora socken omtalas redan i ett brev från 1185 (DS 96), då påven Lucius III fastslår de donationer som tillfallit ärkebiskopsstolen i Uppsala. Ljusbäck tillhörde då Ärkebiskopen, men bortbyttes någon gång 1289-91.
• Byarna Ingbo, Sörbo och Östa räknades administrativt till Simtuna härad, men kyrkligt till Nora socken. 1897- överförs området till Nora i alla avseenden.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nora församling och för de borgerliga frågorna till Nora landskommun som 1971 uppgick i Heby kommun som

1897-

överförs delarna i Simtuna härad till Nora sn i alla avseenden.

1956-01-01

överförs till landskommunen och Nora församling ett obebott område vid Färnebofjärden på 9,43 km², varav 4,30 km² land, från Österfärnebo landskommun och församling i Gävleborgs län.

2007-

överförs Heby kommun från Västmanlands län till Uppsala län.

2016-01-01

inrättas distriktet Nora, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i Våla härad.
Soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Salbergs kompani och Livregementets grenadjärkår, Östra Västmanlands kompani.

Namnet (1312 Norum) innehåller nor, 'smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier' troligen syftande på förgreningen av Dalälven nordväst om kyrkan.