wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


plats:mariehäll.a.sd

Mariehäll (A) stadsdel

Översikt

Mariehäll stadsdel i Västerort i Stockholm stad i Uppland
Mariehäll municipalsamhälle

Arkiv: Bromma (A,B,C) församling
Länk:

Historik

Området tillhörde fram till 1780-talet Bällsta säteri, då skedde en avsöndring av två torp på dess ägor, och den nya egendomen gavs namnet Mariehäll. Området låg vid Bällstaviken på den norra sidan om landsvägen som gick mellan Stockholm och Drottningholms slott.

Åren 1789–1790 uppfördes Mariehälls gård norr om landsvägen, med ekonomibyggnader och brännvinsbränneri. På den södra sidan låg Kratsboda gård, som i jordeboken 1568 bokfördes som torp och som senare blev Mariehälls mark och så småningom säteri. 1908 ingick Kratsboda i det då nybildade municipalsamhället Mariehäll.

När järnvägen mellan Stockholm och Bergslagen drogs fram genom Sundbyberg 1876 fick det stor betydelse för hela området. Anders Petter Löfström var en industriman som främst förknippas med Sundbyberg. Han var ägare av Sundbybergs gård. Under tiden 1878-1895 var han ägare till Mariehälls gård och drev Mariehälls tegelbruk. År 1881 lät han stycka av ett område mellan huvudbyggnaden och Bällstaån som fick namnet Margretero där enkla hyresvillor i trä uppfördes. Även industrier etablerades snart på ägorna. Anders Petter Löfström hyrde ut Mariehäll som bostad till nyetablerade fabrikörer. Liknande områden med industribebyggelse blandad med enkel bostadsbebyggelse fanns redan på andra håll kring Stockholm, exempel vid Liljeholmen/Årstadal. Anders Petter Löfström uppförde i egen regi ett tegelbruk strax intill Bällstaån på 1880-talet. Disponent på tegelbruket blev Löfströms son Elis Löfström. Under hans ledning genomfördes ytterligare avstyckningar på 1890-talet av ett 40-50-tal tomter, bland annat norr om Bällstavägen där ytterligare hyresvillor uppfördes. Kring sekelskiftet började även den närliggande Kratsboda gårds ägor att styckas av för bostadsbebyggelse under namnet Kratsboda Villatomter. Man uppförde på dessa större hyreshus tänkta för arbetarna på industrierna i trakten.

Bällsta gård hade år 1904 sålts till exploateringsbolaget Råsunda Förstads AB som började stycka av tomter till försäljning. Mellan 1905 och 1908 växte en kåkstad upp söder om Bällstavägen som fick namnet Bällsta villastad. År 1912 uppfördes Bällstalundsskolan invid Bällstavägen.

De sanitära förhållandena var dock inte de bästa, och 1908 förordnade Kungl. Maj:t tillämpning av stadsstadgor av de tätast bebyggda delarna. Från den 6 november 1908 inrättades Mariehälls municipalsamhälle i Bromma landskommun, men redan 1916 införlivades det i Stockholms stad. Som skäl angavs ”att samhället genom en hänsynslös byggnadsspekulation kommit i olidligt tillstånd”.

Övrigt

Plats 59°21′48″N 17°56′59″Ö

plats/mariehäll.a.sd.txt · Senast uppdaterad: 2024/04/03 01:27 av 127.0.0.1