Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- plats:kungsholmen.a.sdo [2023/06/13 00:54] – [Kungsholmen (A) stadsdelsområde] Björne
+++ plats:kungsholmen.a.sdo [2024/04/03 01:27] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 {{geotag>lat:59.3297, lon:18.047722, alt: , placename:Kungsholm ksn , country:SE , region:SE-A }}
 ====== Kungsholmen (A) stadsdelsområde ======
-{{tag>plats se a Sth sdo}}
+{{tag>plats se se-a Sth sdo}}
 ===== Översikt =====
 **[[wpsv>Kungsholmens_stadsdelsområde|Kungsholmen stadsdelsområde]]** i [[plats:stockholm.a.innerstad|Innerstaden]] i [[plats:stockholm.a.kn|Stockholms kommun]] i [[plats:uppland.landskap|Uppland]]
@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 ===== Historik =====
-  ; 1400-tal : brukas holmen av Gråbrödraklostret och kallades vid denna tid därför "Munklägret". Munkarna anlade ett tegelbruk vid Rålambshov och förutom detta ägnade de sig åt jordbruk och fiske.
+  ; 1400-tal  : brukas holmen av Gråbrödraklostret och kallades vid denna tid därför "Munklägret". Munkarna anlade ett tegelbruk vid Rålambshov och förutom detta ägnade de sig åt jordbruk och fiske.
-  ; 1527- : vid reformationen hamnade ön i kronans ägo. Den första bebyggelsen uppstod i dalen mellan Kungsklippan och Kronoberget, medan hantverkares verkstäder och industrier uppfördes längs stränderna.
+  ; 1527-  : vid reformationen hamnade ön i kronans ägo. Den första bebyggelsen uppstod i dalen mellan Kungsklippan och Kronoberget, medan hantverkares verkstäder och industrier uppfördes längs stränderna.
-  ; 1645- : får Munklägret sin första bro.
+  ; 1645-  : får Munklägret sin första bro.
-  ; 1671- : bildas församlingen under namnet Munklägrets församling ur [[plats:klara.a.ksn|Klara församling]]
+  ; 1671-  : bildas församlingen under namnet Munklägrets församling ur [[plats:klara.a.ksn|Klara församling]]
-  ; 1672- : får holmen namnet "Kungsholm" och församlingen namnändras till [[plats:kungsholm.a.ksn|Kungsholm församling]].
+  ; 1672-  : får holmen namnet "Kungsholm" och församlingen namnändras till [[plats:kungsholm.a.ksn|Kungsholm församling]].
-  ; 1700-tal : var Kungsholmen i stort sett obebyggd. O.J. Gjödings "Chartan öfwer Kungsholmen eller Stockholms wästre malm" visar slotten Hornsberg och Christinæberg i nordvästra delen av ön. Mot sydost syns början av ett planerat gatunät med några huvudgator (räknade från norr till söder) som Reparebansgatan (nuvarande Fleminggatan), Stora Kungshomsgatan (nuvarande Kungsholmsgatan) och Hantwärkaregatan (nuvarande Hantverkargatan). I slutet av 1800-talet genomförde Albert Lindhagen den stadsplan (Lindhagenplanen) som fortfarande präglar Kungsholmens stadsbebyggelse.
+  ; 1700-tal  : var Kungsholmen i stort sett obebyggd. O.J. Gjödings "Chartan öfwer Kungsholmen eller Stockholms wästre malm" visar slotten Hornsberg och Christinæberg i nordvästra delen av ön. Mot sydost syns början av ett planerat gatunät med några huvudgator (räknade från norr till söder) som Reparebansgatan (nuvarande Fleminggatan), Stora Kungshomsgatan (nuvarande Kungsholmsgatan) och Hantwärkaregatan (nuvarande Hantverkargatan). I slutet av 1800-talet genomförde Albert Lindhagen den stadsplan (Lindhagenplanen) som fortfarande präglar Kungsholmens stadsbebyggelse.
-  ; 1890-tal : var den nordvästra delen av Kungsholmen nästan helt obebyggd, som ett flygfoto från 1896 (taget från en luftballong) visar. De enda byggnaderna som dominerar är några sjukhus som Stockholms sjukhem (tidigare "Hemmet för obotligt sjuka"[källa behövs]), S:t Görans sjukhus och Konradsbergs sjukhus. Mot Ulvsundasjön reser sig nybyggda Stora Bryggeriet (öppnat 1892) och en ödslig Drottningholmsvägen leder över öppna landskap.
+  ; 1890-tal  : var den nordvästra delen av Kungsholmen nästan helt obebyggd, som ett flygfoto från 1896 (taget från en luftballong) visar. De enda byggnaderna som dominerar är några sjukhus som Stockholms sjukhem (tidigare "Hemmet för obotligt sjuka"[källa behövs]), S:t Görans sjukhus och Konradsbergs sjukhus. Mot Ulvsundasjön reser sig nybyggda Stora Bryggeriet (öppnat 1892) och en ödslig Drottningholmsvägen leder över öppna landskap.
-  ; 1925- : utbryts [[plats:göran-sankt.a.ksn|Sankt Göran fs]]
+  ; 1925-  : utbryts [[plats:göran-sankt.a.ksn|Sankt Göran fs]]
-  ; 1930-tal : var området kring Kungsklippan på Kungsholmens östra sida en lantlig idyll med små stugor och trädgårdar. De som bodde här arbetade huvudsakligen i Bolinders Mekaniska Verkstäder som fanns nedanför klippan vid Klara sjö. På 1930-talet flyttade Bolinders till Kallhäll och HSB byggde genom sin verkställande direktör och arkitekt Sven Wallander de kända höga lamellhusen.
+  ; 1930-tal  : var området kring Kungsklippan på Kungsholmens östra sida en lantlig idyll med små stugor och trädgårdar. De som bodde här arbetade huvudsakligen i Bolinders Mekaniska Verkstäder som fanns nedanför klippan vid Klara sjö. På 1930-talet flyttade Bolinders till Kallhäll och HSB byggde genom sin verkställande direktör och arkitekt Sven Wallander de kända höga lamellhusen.