Hökhuvuds socken i Frösåkers härad i Uppland
Hökhuvuds församling i Uppsala stift
Hökhuvuds landskommun i Frösåkers och Närdinghundra fögderi i Sockholms län
Hökhuvuds distrikt i Östhammars kommun och Uppsala län.

Arkiv: Hökhuvud (B) församling
Länk: Hökhuvuds+församling, Topografi-fs, SOFI, Hökhuvud
Alias: Hökhuvud (C) socken »

Medeltid

Socknen har medeltida ursprung.

1889-05-24

övergår sockendelen Sandby åtting från Uppsala län till Stockholms län.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hökhuvuds församling och för de borgerliga frågorna till Hökhuvuds landskommun.

1952-

uppgår landskommunen i Frösåkers landskommun som 1967 uppgår i Östhammars stad som 1971 ombildas till Östhammars kommun, då också området övergår från Stockholms län till Uppsala län.

2014-

uppgår församlingen i Skäfthammar-Hökhuvuds församling.

2016-01-01

inrättas distriktet Hökhuvud, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Frösåkers härad.
Soldaterna tillhörde Livregementets dragonkår, Roslags skvadron, Uppsala skvadron. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Roslags 1:a båtsmanskompani.

Namnet skrevs 1316 Høkhouut kommer från kyrkbyn och innehåller hök och huvud. Namnet avsåg troligen ursprungligen den bergknalle på vars krön Tore Höks hög ligger.

Hökhuvuds socken (Medeltid) - Omfattning: Hökhuvuds kyrksocken omfattade i medeltids- och UH-materialet den nuvarande socknen (1950) och räknades till ”Frösåkers härads prosteri”. I administrativt hänseende var den delad så, att området väster om Olandsån (byarna Borggårde, Folkmora, Hanunda, Lysta, Roddarne, Sandby och Älgmora, vilka tillsammans med Skäfthammars socken utgjorde ”Sandby åtting”) hörde till ”Olands härad” medan den övriga delen räknades till Roden och ”Frösåkers härad”. Sockendelen väster om ån överfördes år 1716 i kameralt hänseende till Frösåkers härad. Först 1889 förenades de två sockendelarna i jordeboken.

Gruvdrift: 1552-56 omtalas bergsbruk vid ”Hökhuvuds berg”, varav en del silver utvanns. Vad ”Hökhuvuds berg” exakt avser har inte kunnat fastställas men brytningen har förmodligen skett på något plats mellan Borggårde, där silverhaltig malm finns (FHÅ 2, sid 38) och Sandby, som blev förläggning för gruvdrängarna (GR 23, sid 39). Även prästgården togs i anspråk för bergsbruket och blev säte för fogden vid ”Hökhuvuds gård”. 1552 uppmanade kungen prästen att lämna prästgården och söka sig en annan gård i sitt annex. 1556 skrev han att ”Hökhuvuds gård” skulle bli en avelsgård. Räkenskaper för gården finns bevarade för år 1552-56. (GR = Konung Gustaf I:s registratur 1-29, utg genom V Granlund m.fl. (Sthlm 1861-1916) (FHÅ = Frösåkers hembygdsförenings årsskrift (1929-34/37) (UH = Upplands handlingar, i KA (Kammararkivet) från 1922 ingående i Riksarkivet.) (DS = Diplomatarium Suecanum , utg av J G Liljegren m.fl. I-VI, VIII:1-3, IX:1, X:1, Sthlm 1829-1970)