Hägersten stadsdelsområde i Söderort i Stockholm stad i Södermanland
Hägerstens församlings kyrksocken i Hägersten och Liljeholmen i Stockholm stad i Södermanland i Stockholm stift
Hägerstens distrikt i Stockholms kommun och Stockholms län.

Arkiv: Hägersten (A,B) församling, Skärholmen (A) församling
Länk: hägerstens+församling, Topografi-fs ,
Alias: Hägersten (A) kyrksocken »

1860-tal

blir det populärt att ha ett sommarnöje här, det första sommarnöjet var Gunnarsberg vid Eolshällsvägen.

• Andra sevärda hus är Johanneslund (1860), Fridshyddan vid Källbacken 12 (1878) och Sagatun vid Brådstupsvägen 27, uppförd i fornnordisk stil 1881.

1923-

kom den första stadsplanen som omfattade ett område väster om Storsvängen. Då fanns dock redan en stor mängd villor i stadsdelens västra del.

1930-

utökas stadsplanen den med ytterligare kvarter i samma område, och många villor uppfördes öster om Storsvägen och söder om S:t Mickelsgatan.

1936-

uppförs de första flerfamiljshusen, smalhusen vid Hägerstensvägen.

1940-tal

tillkommer området kring Klubbacken.

1957-

bildas Hägerstens församlingen ur Brännkyrka församling.

1960-tal

uppförs 17 skivhus kring Axelsbergs tunnelbanestation.

1963-

tillkommer det blivande Skärholmen till då Stockholms stad köper marken av Huddinge kommun.

1967-1971

uppförs 75 radhus längs Hägerstensbrinken och Hägerstens allé.

1969-

utbryts Skärholmens församling.

1980-tal

uppförs punkthus vid Hägerstenshamnen, i åtta våningar.

-2006

var Hägersten ett stadsdelsområde i Söderort i Stockholms kommun som omfattade stadsdelarna Fruängen, Hägersten, Hägerstensåsen, Mälarhöjden och Västertorp.

2007-

går stadsdelsområdet samman med Liljeholmens stadsdelsområde och bildade Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde.

2014-

görs vissa mindre gränsjusteringar mot Brännkyrka församling.

Namnet på torpet Hägrasteen nämns första gång i ett brev från 1432. Området tillhörde Hägerstens gård, som avsöndrades från Årsta Gård 1763. Gården ligger vid Hägerstensbrinken 27–31, och den nuvarande byggnaden uppfördes cirka 1755. Fader Höks krog är känt sedan slutet av 1600-talet och låg vid Mälarens strand, Klubbudden. Carl Michäl Bellman har skrivit om sina besök på krogen i epistel 42, Rörande kortspelet på Klubben samt epistel 49, Angående landstigningen vid Klubben i Mälaren en sommarafton 1769.