wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


plats:gripsholm.d.slott

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Nästa version.
Föregående version.
plats:gripsholm.d.slott [2023/05/26 14:29] – skapad - extern redigering 127.0.0.1plats:gripsholm.d.slott [2024/04/03 01:27] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
Rad 1: Rad 1:
 <columns 100% left> <columns 100% left>
 +{{geotag>lat:59.2559598744748259.25595987447482, lon:17.219087124938625, alt: , placename:Gripsholm slott , country:SE , region:SE-D }}
 ====== Gripsholm (D) slott ====== ====== Gripsholm (D) slott ======
 +{{tag>plats se se-d Sml slott}}
 ===== Översikt ===== ===== Översikt =====
 /* {{wmc>..}} */ /* {{wmc>..}} */
Rad 6: Rad 8:
  
 **Arkiv**:  **Arkiv**: 
-[[arkiv:gripsholm.slott]]+[[arkiv:gripsholm.d.slott]]
  \\  \\
 **Länk**:   **Länk**:  
Rad 14: Rad 16:
  
 ===== Historik ===== ===== Historik =====
-  ; 1377-1380 : Gripsholms tidigaste historia går tillbaka till några gårdar i Kärnbo socken, bland dem Näsby och Finsta (även skrivet Finstad), som drotsen Bo Jonsson (Grip) förvärvade. Där bildade han ett gods och lät bygga en borg, som fick både strategisk och politisk närhet till Stockholm. +  ; 1377-1380  : Gripsholms tidigaste historia går tillbaka till några gårdar i Kärnbo socken, bland dem Näsby och Finsta (även skrivet Finstad), som drotsen Bo Jonsson (Grip) förvärvade. Där bildade han ett gods och lät bygga en borg, som fick både strategisk och politisk närhet till Stockholm. 
-  ; 1380~ : utfärdar Bo Jonsson ett brev som nämner namnet Nesboholm. Året därpå, i maj 1381, användes det nuvarande namnet Gripsholm för första gången, i ett köpebrev. Namnet har kopplingar till Bo Jonssons släktvapen, ett griphuvud. +  ; 1380~  : utfärdar Bo Jonsson ett brev som nämner namnet Nesboholm. Året därpå, i maj 1381, användes det nuvarande namnet Gripsholm för första gången, i ett köpebrev. Namnet har kopplingar till Bo Jonssons släktvapen, ett griphuvud. 
-  ; 1383- : bjuder Bo Jonsson kung Albrekt av Mecklenburg till Gripsholm, som där fick avge en försäkran att han i framtiden alltid skulle rätta sig efter de råd som gavs av rikets råd. +  ; 1383-  : bjuder Bo Jonsson kung Albrekt av Mecklenburg till Gripsholm, som där fick avge en försäkran att han i framtiden alltid skulle rätta sig efter de råd som gavs av rikets råd. 
-  ; 1386  : dör Bo Jonsson. Hans arvingar sålde år 1404 egendomen till drottning Margareta. Åren 1423–1446 står Gripsholms slott i pant hos greven Hans Ludvigsson av Everstein.  +  ; 1386   : dör Bo Jonsson. Hans arvingar sålde år 1404 egendomen till drottning Margareta. Åren 1423–1446 står Gripsholms slott i pant hos greven Hans Ludvigsson av Everstein.  
-  ; 1434 : I samband med Engelbrektsfejden omringas Gripsholm av en sörmländsk bondehär från området kring Eskilstuna, Rekarne. Slottsfogden Hartvig Flögh lät sätta eld på borgen och flydde till Stockholm med dess dyrbarheter. Träbyggnaderna som brunnit ner ersattes snart av nya. +  ; 1434  : I samband med Engelbrektsfejden omringas Gripsholm av en sörmländsk bondehär från området kring Eskilstuna, Rekarne. Slottsfogden Hartvig Flögh lät sätta eld på borgen och flydde till Stockholm med dess dyrbarheter. Träbyggnaderna som brunnit ner ersattes snart av nya. 
-  ; 1472 : byter Sten Sture den äldre till sig Gripsholm. Till borgen byggdes ett kapell som tillägnades Jungfru Maria. Den ursprungliga borg som uppfördes av Bo Jonsson låg troligen inom det område som idag rymmer slottets förborg. Det finns bara några få rester kvar av den medeltida borgen – två fasader av gråsten vid Kronoköket och källaren till Stureskansen, bägge inom den nuvarande förborgen. +  ; 1472  : byter Sten Sture den äldre till sig Gripsholm. Till borgen byggdes ett kapell som tillägnades Jungfru Maria. Den ursprungliga borg som uppfördes av Bo Jonsson låg troligen inom det område som idag rymmer slottets förborg. Det finns bara några få rester kvar av den medeltida borgen – två fasader av gråsten vid Kronoköket och källaren till Stureskansen, bägge inom den nuvarande förborgen. 
-  ; 1493 : donerar Sten Sture borgen till Kartusianorden. Munkarna uppförde ett kloster, Pax Mariae, på den plats i närheten av borgen där Mariefreds kyrka senare byggdes. Donationen bekräftades av Sten Sture i ett brev daterat 1498.  +  ; 1493  : donerar Sten Sture borgen till Kartusianorden. Munkarna uppförde ett kloster, Pax Mariae, på den plats i närheten av borgen där Mariefreds kyrka senare byggdes. Donationen bekräftades av Sten Sture i ett brev daterat 1498.  
-         : Klostrets existens blev kortvarig. År 1526 blev Pax Mariae det första kloster som indrogs av Gustav Vasa.  +          Klostrets existens blev kortvarig. År 1526 blev Pax Mariae det första kloster som indrogs av Gustav Vasa.  
-  ; 1525-12 : i december gör Gustav Vasa anspråk på godset i egenskap av arvtagare till Sten Sture den äldre, som hade donerat gården till klostret med villkoret att gården skulle återgå till de rätta arvingarna om klostret eller orden inte längre hölls vid makt. Anspråket legitimerades av riksrådet i januari 1526. +  ; 1525-12  : i december gör Gustav Vasa anspråk på godset i egenskap av arvtagare till Sten Sture den äldre, som hade donerat gården till klostret med villkoret att gården skulle återgå till de rätta arvingarna om klostret eller orden inte längre hölls vid makt. Anspråket legitimerades av riksrådet i januari 1526. 
-  ; 1537- : låter Gustav Vasa riva borgen och börjar uppföra ett slott, med hjälp av byggmästarna Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer. Slottet byggdes i tegel och det krävdes ett stort antal murare för klara det stora bygget. År 1539 var Måns Höck ansvarig murarmästare, som den främste av sammanlagt tjugo murarmästare som då var verksamma vid slottsbygget. +  ; 1537-  : låter Gustav Vasa riva borgen och börjar uppföra ett slott, med hjälp av byggmästarna Henrik von Cöllen och Fredrik Nussdorffer. Slottet byggdes i tegel och det krävdes ett stort antal murare för klara det stora bygget. År 1539 var Måns Höck ansvarig murarmästare, som den främste av sammanlagt tjugo murarmästare som då var verksamma vid slottsbygget. 
-           : Slottet var avsett att vara en försvarsborg mot både utländska som inhemska hot. Slottets kärna, med de fyra tornen och en sluten borggård, stod i stort sett färdig år 1545, men det pågick byggnadsarbeten av olika slag även därefter.  +            Slottet var avsett att vara en försvarsborg mot både utländska som inhemska hot. Slottets kärna, med de fyra tornen och en sluten borggård, stod i stort sett färdig år 1545, men det pågick byggnadsarbeten av olika slag även därefter.  
-  ; 1550> : utökas slottet med den så kallade förborgen. +  ; 1550>  : utökas slottet med den så kallade förborgen. 
-          : Slottet var omodernt som försvarsborg redan från början men användes för detta ändamål under Dackefejden.  +           * Slottet var omodernt som försvarsborg redan från början men användes för detta ändamål under Dackefejden.  
-  ; 1542 : ger kungen order till sin fogde Måns Smed att det skulle befästas.  +  ; 1542  : ger kungen order till sin fogde Måns Smed att det skulle befästas.  
-         : Året därefter gav han order om att det skulle uppföras ett staket och ett bröstvärn. +          Året därefter gav han order om att det skulle uppföras ett staket och ett bröstvärn. 
-         : Kungens hustru, drottning Margareta Eriksdotter, vände sig i ett brev till Arboga stad och bad om hjälp eftersom det rådde tegelbrist på Gripsholm. Det hämtades även byggmaterial till slottet från Vårfruberga kloster på Fogdön, som också ligger i Strängnäs kommun. +          Kungens hustru, drottning Margareta Eriksdotter, vände sig i ett brev till Arboga stad och bad om hjälp eftersom det rådde tegelbrist på Gripsholm. Det hämtades även byggmaterial till slottet från Vårfruberga kloster på Fogdön, som också ligger i Strängnäs kommun. 
-         : Byggnationen pågick även senare under Gustav Vasas regeringstid. År 1556 skrev han till exempel till slottets befallningsman Erik Dalkarl och befallde honom att arbeta med förborgen och se till att den fick en bättre källare än den som är på slottet. +          Byggnationen pågick även senare under Gustav Vasas regeringstid. År 1556 skrev han till exempel till slottets befallningsman Erik Dalkarl och befallde honom att arbeta med förborgen och se till att den fick en bättre källare än den som är på slottet. 
-  ; 1560- : efter Gustav Vasas död börjar slottet förfalla, men hans söner lät komplettera slottet. Erik XIV slutförde byggandet av förborgen och i slutet av 1500-talet genomförde hertig Karl flera förändringar. +  ; 1560-  : efter Gustav Vasas död börjar slottet förfalla, men hans söner lät komplettera slottet. Erik XIV slutförde byggandet av förborgen och i slutet av 1500-talet genomförde hertig Karl flera förändringar. 
-  ; 1563-1567 : sitter Johan III och hans fru Katarina Jagellonica i fängelse här och deras första barn, Isabella och Sigismund föddes på Gripsholm. +  ; 1563-1567  : sitter Johan III och hans fru Katarina Jagellonica i fängelse här och deras första barn, Isabella och Sigismund föddes på Gripsholm. 
-  ; 1571 : låter istället Johan III fängsla sin bror Erik XIV och hans familj på Gripsholm. Den 13 juni 1573 flyttades Erik av hertig Karl, officiellt på grund av reparation av taket på slottet. Han satt dock inte fängslad i det lilla rummet i fängelsetornet som kallas "Erik XIV:s fängelse" utan i ett annat utrymme på första våningen i slottet.+  ; 1571  : låter istället Johan III fängsla sin bror Erik XIV och hans familj på Gripsholm. Den 13 juni 1573 flyttades Erik av hertig Karl, officiellt på grund av reparation av taket på slottet. Han satt dock inte fängslad i det lilla rummet i fängelsetornet som kallas "Erik XIV:s fängelse" utan i ett annat utrymme på första våningen i slottet.
  
 ===== Övrigt ===== ===== Övrigt =====
Rad 39: Rad 41:
 ~~REFNOTES~~ ~~REFNOTES~~
 <newcolumn 30% left> <newcolumn 30% left>
-===== Plats =====+<tabbox Plats
 +{{ https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/Geographisch_Charta_af_Sudermannia_Borealis_eller_Gripsholms_Lähn.jpg/1280px-Geographisch_Charta_af_Sudermannia_Borealis_eller_Gripsholms_Lähn.jpg?300 |Gripsholms slottslän 1698}} 
 +[[wm>File:Geographisch Charta af Sudermannia Borealis eller Gripsholms Lähn.jpg|Gripsholms slottslän 1698]]
  
 <WRAP h4>Kartlänkar</WRAP> <WRAP h4>Kartlänkar</WRAP>
-[[lm3>?|Gripsholms slott]], +[[lm3>?e=626574&n=6570647&z=9|Gripsholms slott]], 
  
  
plats/gripsholm.d.slott.1685104170.txt.gz · Senast uppdaterad: 2024/04/03 01:20 (extern redigering)