Judiska församlingen i Stockholm

Plats: Stockholm (A) stad
Källa: SE/RA/730128
Kopia:

1771-2000

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Judiska församlingen i Stockholm leder sitt ursprung till sigillgravören och köpmannen Aaron Isaac, som 1774 kom från Mecklenburg till Stockholm och 1775 fick Gustav III:s tillstånd, ett så kallat skyddsbrev, att med sin familj bosätta sig här. Snart därpå anlände släktingar och vänner och därmed var Stockholms judiska församling grundad.

Riksdagen beslöt 1779 att utvidga religionsfriheten. Reglerna för judarnas offentliga ställning i Sverige fanns i det av Kommerskollegium 1782 utfärdade ”judereglementet”, som i sina huvuddelar blev gällande till 1838. Genom en kungl. förordning 1838 upphävdes många administrativa inskränkningar för de svenska ”mosaiska trosbekännarna”, som judarna hädanefter officiellt kallades. Judarnas rättigheter ökades därefter kontinuerligt. Med religionsfrihetslagen upphävdes slutligen 1952 skyldigheten för mosaiska trosbekännare att tillhöra en mosaisk församling.

Församlingen benämndes fr.o.m. 1838 Mosaiska församlingen i Stockholm. 1980 återtogs namnet Judiska församlingen i Stockholm. Som övergripande arkivbeteckning har därför valts Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm. Stockholmsförsamlingen är en enhetsförsamling, öppen för alla judar oberoende av religiös inriktning. Församlingen har tre synagogor: Stora synagogan (konservativ) samt Adat Jeschurun och Adat Jisrael (ortodoxa).

I mitten av 1980-talet deponerade församlingen stora delar av sina äldre arkivbestånd hos Riksarkivet. Efter ekonomiska anslag från Riksbankens jubileumsfond och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse startade hösten 2001 ett projekt att ordna och förteckna församlingens arkiv i Riksarkivet, vissa delar skulle mikrofilmas och digitaliseras. I huvudsak två arkivarier har sysslat med ordnings- och förteckningsarbetena i församlingens arkiv.

Ett antal kompletterande leveranser har skett så att arkivbestånden 2007 omfattar 315 hyllmeter. Slutår för församlingens leverans är i princip 1979, men undantag förekommer. I församlingens deposition ingår inte bara församlingens eget arkiv med olika kommittéer, nämnder och sektioner utan även arkiv från ett stort antal stiftelser, föreningar och privatpersoner; i dessa senare fall varierar leveransslutåren kraftigt. Ett fåtal äldre handlingar är deponerade i Judiska Museet i Stockholm (främst Aaron Isaacs minnen).

Arkivbestånden har ordnats och förtecknats i drygt 80 delarkiv. Den övergripande fördelningsstrukturen är följande:

01 Församlingens huvudarkiv
02 Kyrkböcker
03 Församlingsorgan
04 Fonder och stiftelser
05 Organisationer och föreningar
06 Företag
07 Rabbiner och övrig församlingspersonal
08 Personarkiv
09 Musikalier
10 Bild- och fotosamling

I Huvudarkivet ingår kansliets för församlingen gemensamma handlingar och efter en omorganisation inom församlingen 1972 även handlingar rörande rotlarnas verksamhet.

T.o.m. 1910 hade församlingen officiell kyrkobokföring för sina medlemmar i Stockholm; kyrkböckerna är förtecknade i en separat arkivdel.

25 olika församlingsorgan har fått separata arkivförteckningar. Det gäller bland annat de olika avdelningar och sektioner som sysslade med flyktingmottagande och den stora sociala och humanitära hjälpverksamheten särskilt under 1930-, 1940- och 1950-talen. Räkenskapshandlingarna för församlingsorganen kan finnas både i arkivet för församlingsorganet och i huvudarkivet.

Närmare 25 delarkiv innehåller olika föreningars arkiv; vissa upphörda, andra fortfarande aktiva. Levererats har sådana föreningsarkiv, som förvarats i församlingens lokaler. De olika föreningsarkivens slutår varierar därför.

Bland de åtta arkiven från församlingens rabbiner finns de betydande arkiven från överrabbinerna Marcus Ehrenpreis och Morton H. Narrowe.

Separat har förtecknats församlingens samling av äldre musikalier samt bild- och fotosamlingen.

För närmare information om de olika delarkiven, se inledningarna till respektive delarkiv.

Judiska församlingens arkivdeposition är tillståndsbelagd, skriftligt tillstånd från Judiska församlingen krävs för forskning i arkiven. Fritt tillgängliga är dock mikrofilmade/skannade protokoll (i flera delarkiv) fram till ca 1840 samt kyrkböcker fram till ca 1920. Riksarkivets och församlingens gemensamt utformade regler och rutiner vid forskning och utlämnande av handlingar i arkivet finns i ett särskilt dokument.