Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- arkiv:stockholm.a.öä [2023/06/13 02:02] – [Översikt] Björne
+++ arkiv:stockholm.a.öä [2024/04/22 11:52] (aktuell) – ↷ Länkar som ändrats på grund av flytt/namnändring Björn
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 <columns 100% left>
 ====== Stockholm (A) överståthållarämbete ======
-{{tag>arkiv se A Sth hd}}
+<WRAP right>
 {{geotag>lat:59.325, lon:18.070833, alt: , placename:Stockholm stad , country:SE , region:SE-A }}
+{{tag>arkiv se se-A Sth höd mtl}}
+</WRAP>
 ===== Översikt =====
@@ Rad 12: / Rad 14: @@
 **Alias**:
-**Länk**: [[wpsv>landshövding]], [[övrigt:förvaltning:länsstyrelse|länsstyrelse]], [[övrigt:förvaltning:landsting|landsting]] \\
+**Länk**:
+[[nadort>stockholms+stad]],
+[[nadtop>010000001|Topografi-stad]],
+[[wpsv>landshövding]], [[xfiles:fögderi:länsstyrelse|länsstyrelse]], [[xfiles:fögderi:landsting|landsting]] \\
 ===== Historik =====
 **Överståthållarämbetet** (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967. Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.
-  ; 1600-talet : __Inrättande och uppgift__. 1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.
+  ; 1600-talet  : __Inrättande och uppgift__. 1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.
-  ; 1700-talet : __Instruktion för överståthållaren__. I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.
+  ; 1700-talet  : __Instruktion för överståthållaren__. I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.
-  ; 1800-talet : __Utveckling och organisering__. I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:
+  ; 1800-talet  : __Utveckling och organisering__. I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:
-              : **Överståthållarens kansli** (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
+               * **Överståthållarens kansli** (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden.
-              : **Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden**, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
+               * **Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden**, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning).
-              : **Överståthållarämbetet för polisärenden**, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.
+               * **Överståthållarämbetet för polisärenden**, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.
-  ; 1900-talet : __Avveckling och uppgång i Stockholsm län__. Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.
+  ; 1900-talet  : __Avveckling och uppgång i Stockholsm län__. Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.
 ===== Övrigt =====