wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


arkiv:skellefteå.ac.smh

Skellefteå (AC) sjömanshus

Översikt

Skellefteå sjömanshus

Plats: Skellefteå (AC) stad
Källa: SE/HLA/1170007, sources/5025💰,
Kopia:

Historik

1842-1940
Sjömanshusets i Skellefteå arkiv

Övrigt

Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder, dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. I Skellefteå som fick stadsrättigheter 1845 och stapelrättigheter 1881 inrättades ett sjömanshus den 13 april 1882. Skellefteå hade dessförinnan tillhört Piteå sjömanhusdistrikt och Sjömanshuset i Piteå var mycket tveksamt till inrättandet av ett sjömanshus i Skellefteå med hänvisning till de minskade intäkter detta skulle medföra.

Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. Av direktionens protokoll framgår att Sjömanshuset i Skellefteå tidvis tycks ha haft svårt att förränta sjömanshusets penningmedel då man inte tyckte sig kunna finna lämpliga låntagare. Av protokollen gramgår vidare att direktiön ofta avslog ansökningar om understöd med hänvisning till att den sökande inte hade tillräckligt nedsatt arbetsförmåga. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg.

Med 1871 och 1911 års sjömanshusreglementen ålade staten sjömanshusen ytterligare förvaltningsuppdrag. Dessa utgjordes bl.a. av att föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem. Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg.

Sjömanshuset i Skellefteå upphörde den 30 juni 1939 på grund av en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen då 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen drogs in. Längs norrlandskusten drogs förutom Sjömanshuset i Skellefteå även sjömanshusen i Hudiksvall, Piteå och Haparanda in. Skellefteå sjömanhusdistrikt uppgick efter indragningen av sjömanshuset i Umeå sjömanshusdistrikt. Se vidare i historiken över Sjömanshuset i Umeå.

Arkiv

Sjömanshus

1882-
DIa
1882-
DIb
1882-
DIc
1871-
DII
1887-
DIII
1861-
EII
1882-
EIII
1887-
GV
arkiv/skellefteå.ac.smh.txt · Senast uppdaterad: 2024/02/22 13:36 av 127.0.0.1