Sölvesborg rådhusrätt i Sövelsborg (K) stad
under Göta hovrätt

Källa 1: SE/LLA/10197, sources/2619💰,
Källa 2: SE/LLA/10202, sources/4543💰,

1632-1949

1. Sölvesborgs stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv
→ Rådhusrätten och magistraten i Sölvesborg (1836 – 1949)
→ Kämnärsrätten i Sölvesborg (1660? – 1836)
→ Notarius publicus i Sölvesborg (1827 – 1949)

1906-1946

2. Sölvesborgs stadsarkiv: Kronokassörens arkiv
→ Kronokassören i Sölvesborg (1907 – 1946)

Sölvesborg stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, stads- och kämnärsrätten före 1836 (11/10) och rådhusrätten och magistraten därefter. År 1948 genomfördes en reform som innebar att domböckerna delades upp i domar respektive beslut, och i brott - respektive tvistemål. En uppdelning som kom att bestå även under domsagan. Serien domböcker upphör således 1948.

Staden Sölvesborg växte upp under tidig medeltid kring borgen med samma namn, vilken hade ett mycket strategiskt läge där halvön Listerlandet är som smalast. Borgen kan dateras till början av 1300-talet, men någon form av försvarsanläggning fanns förmodligen redan under 1100- och 1200-talen. Staden är yngre än borgen vilket framgår av efterleden -borg i stadsnamnet och likaså torde det stå klart att förleden Sölves- härrör från bynamnet Sölve, vilken då följaktligen måste vara äldre än borgen. Namnets betydelse är oklar och kan tolkas antingen som en beteckning på havsviken 'Sölvir' med hänvisning på det grumliga och bleka vattnet eller som en sammansättning med terrängbenämningen 'sel' eller 'söl' i betydelsen 'lugnvatten' och 'vidher' i betydelsen 'skog' som senare led. Mot bakgrund av det magra arkeologiska och skriftliga källmaterialet bör man kunna datera Sölvesborg till 1300-talets slut vilket även den stora tegelkyrkan i gotisk stil från början av 1300-talet tyder på. Det första säkra skriftliga belägget för staden är från 1445 då kung Kristoffer bekräftade stadens privilegier, men skiftet från danskt till svenskt styre i samverkan med konkurrensen från närbelägna handelsplatser gjorde att Sölvesborg miste sina stapelstadsprivilegier 1658. Under de sista åren av det danska styret fanns en rådhusrätt i Sölvesborg men den drogs in av svenskarna och staden lades 1660 under magistratens i Kristianstad jurisdiktion. Sölvesborg fick dock behålla en kämnärskammare, som tillika fyllde magistratsfunktioner. Från och med 1683 och fram till och med 11 oktober 1836 låg stadens högre rättskipning under Karlshamns jurisdiktion. Denna dag inrättades rådhusrätt och magistrat i Sölvesborg enligt Kungl. Maj:ts förordning och man erhöll återigen fullständiga stadsrättigheter.

Den 4 juni 1801 utbröt en förödande brand i Sölvesborg som förintade samtliga byggnader kring torget och öster om kyrkan. Rådhuset, som var relativt nybyggt, brann ner till grunden och en stor del av rättens handlingar förstördes. I kämnärsrättens dombok för detta år läses följande notis under 8 juni:

”Sedan efter den staden övergångna eldsvåda rättens handlingar hunnit samlas och därav en stor del gått förlorade i synnerhet dem som legat i assessor Plåts gömmor, varibland varit flera de senaste årens domböcker, dem hr assessorn skolat renovera även som hela carta sigillata-förrådet och stadens privilegier och äldre handlingar, som allt legat uti ett hr assessorn tillhörigt skåp under dess förvar, så blev sådant till framtida säkerhet här antecknat.”

År 1804 stod ett nytt rådhus färdigt. Rådhuset undergick en genomgripande restaurering 1913. Tingshuset, som uppfördes 1921, är ritat av arkitekten Gunnar Asplund och räknas som ett av dennes främsta verk. Sölvesborgs rådhusrätt och magistrat upphörde vid årsskiftet 1949/1950 och ersattes då av Listers och Sölvesborgs domsaga.

Sölvesborgs stadsarkiv omfattar handlingar från två arkivbildare, både från stads- och kämnärsrätten före 11 oktober 1836 och från rådhusrätten och magistraten från 12 oktober 1836 till och med 31 december 1949. Från och med 1948 delades domböckerna upp i serierna domar och beslut i tvistemål respektive domar och beslut i brottmål enligt en ny rättegångsbalk som infördes samma år.

Förutom till tryckt litteratur om staden hänvisas till redaktör P. Perssons manuskriptsamling, som förvaras i Sölvesborgs stadsbibliotek. Samlingen består dels av stadens historia i koncept och dels av excerpter ur stadsarkivet. Även rådhusrätten i Karlshamn är en viktig källa till Sölvesborgs äldre historia före år 1836.