arkiv:ref:hdskr:f
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version.Nästa version. | Föregående version. | ||
arkiv:ref:hdskr:f [2024/04/21 14:45] – Björn | arkiv:ref:hdskr:f [2024/04/24 22:56] (aktuell) – Björn | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
<columns 100% left> | <columns 100% left> | ||
- | ====== F: Handlingar Protokoll mm ====== | + | ====== F: Handlingar, Protokoll |
+ | Handlingar och Protokoll mm | ||
+ | ===== Mantalslängd ===== | ||
+ | [[rotterw> | ||
+ | [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Redan 1571 uppbars Älvsborgs första lösen som en krigsskatt baserad på varje svensk innevånares tillgångar, | ||
+ | |||
+ | Då man på 1620-talet på grund av krigen behövde ytterligare skatter inrättades kvarntullsmantal som betalades av alla som malde i handkvarn. Inom kort förändrades skatten till en permanent skatt, i form av mantalspenningar, | ||
+ | |||
+ | Mantalslängderna utgjorde från 1642 till 1924 i Finland respektive 1938 i Sverige årlig befolkningsregistrering med inkomstverifikationer till mantalspenningarna. Längderna upptog ursprungligen personer som var skyldiga att betala mantalspenning. | ||
+ | |||
+ | År 1652 bestämdes det att alla vuxna mellan 16 och 63 år skulle betala mantalspenning. År 1765 föreskrevs att även icke skattskyldiga skulle uppföras i mantalslängderna. Åldersgränsen höjdes år 1841 till 17 år och år 1857 till 18 år. Många var befriade från skatt: gamla, fattiga, sjuka, soldater, båtsmän, adel m.fl. Mantalsskrivningen ägde rum i slutet av varje år, då hushållsföreståndaren, | ||
+ | |||
+ | Efter riksdelningen 1809 var utvecklingen likartad i Finland och det kvarvarande Sverige. Mantalspenningen avskaffades 1924 i Finland och vid utgången av 1938 i Sverige. Mantalslängden upphörde därmed att vara skattelängd. Den fanns kvar som folkbokföringsinstrument till den 30 juni 1991 i Sverige, till 1993 i Finland.[2][3] Mantalsskrivningen i Sverige grundades, sedan 1946, på kyrkobokföringen per den 1 november året innan mantalsåret. Det i sin tur innebar att den som mantalsskrevs i en viss församling och kommun fick en rättslig hemvist ett år i taget för beskattning. | ||
+ | |||
+ | Begreppet mantalsskrivning används inte i Sverige sedan 1 juli 1991 och sedan dess är det de uppgifter som finns i folkbokföringen den 1 november som styr var beskattningen ska ske. | ||
+ | |||
+ | === Mantal | ||
+ | [[rotterw> | ||
+ | Ett [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer (eller " | ||
+ | |||
+ | Som underlag för bestämmande av skattens storlek (jordeboks- och mantalsräntan), | ||
+ | |||
+ | En fyrk eller ett fyrktal var enhetsbenämningen för sådan beskattning som utgjorde delar av mantal. Inledningsvis utgjorde en fyrk ett hundradels mantal, men blev i slutet av 1800-talet istället åsatt ett bestämt värde. Exempelvis kallades värdet av skyldigheten att hålla områdets allfartsvägar framkomliga för vägfyrken.[3][4] | ||
+ | |||
+ | Såväl mantal som fyrken förlorade sina praktiska betydelser i samband med att kommunalskatt infördes i början av 1900-talet. | ||
< | < | ||
+ | <tabbox RA> | ||
<WRAP notable> | <WRAP notable> | ||
- | | FI: | Mantalslängder | + | | F: | Handlingar, Protokoll | |
+ | | \\ | | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | FIb: | Personregister | | ||
+ | | FIc: | Handlingar till mantalslängd | | ||
+ | | \\ | | ||
+ | | FII: | Fastighetstaxeringslängd med tillhörande handlingar | | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | \\ | | ||
+ | | FIII: | Taxeringslängd för inkomst och förmögenhet | ||
+ | | \\ | | ||
+ | | FIV: | Uppgifter till beredningskommite | | ||
</ | </ | ||
+ | </ | ||
</ | </ | ||
arkiv/ref/hdskr/f.txt · Senast uppdaterad: 2024/04/24 22:56 av Björn