arkiv:ref:domkapitel
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version.Nästa version. | Föregående version.Nästa version.Slutar med | ||
arkiv:ref:domkapitel [2024/04/25 14:34] – [Reformationen fram till 1936] Björn | arkiv:ref:domkapitel [2024/04/25 23:08] – [RA] Björn | ||
---|---|---|---|
Rad 12: | Rad 12: | ||
Även efter reformationen har domkapitlen haft en viss roll vid biskopsval i Svenska kyrkan, men de väljer inte längre själva biskop. | Även efter reformationen har domkapitlen haft en viss roll vid biskopsval i Svenska kyrkan, men de väljer inte längre själva biskop. | ||
- | ===== Före reformationen (1527) ===== | + | ===== Före reformationen (Västerås riksdag |
+ | Ordet domkapitel är bildat av förleden domus " | ||
+ | |||
+ | Ursprunget till detta slags gemenskap är den grupp av präster som Augustinus knöt till sig som biskop i Hippo Regius, och som organisation, | ||
+ | Något senare beslutades det formellt (i kanonisk rätt) att varje domkyrka skulle ha ett domkapitel, och att dess medlemmar skulle kallas kaniker. | ||
+ | Också domkapitel i Sverige organiserades enligt kanonisk rätt. | ||
+ | Kanikerna fungerade som gudstjänstförrättare i domkyrkan, skötte ekonomin och deltog i stiftsstyrelsen och skötte även denna vid biskopsvakans. | ||
+ | År 1215 fick kanikerna rätt att utse sin biskop, så länge som inte påven motsatte sig deras beslut. | ||
+ | |||
+ | I början rekryterades kanikerna från munkväsendet, | ||
+ | Därför är vissa katedraler i Europa sammanbyggda med kloster med korsgångar (se engelska Wikipedias artikel Cloister), till exempel Bremer Dom, katedralen i Sens och många engelska katedraler såsom katedralerna i Salisbury, Canterbury, Durham, i Gloucester etc. | ||
+ | De var då munkar och definitionsmässigt alltså inte präster i ren mening. | ||
+ | Senare kom präster, som hade privat bostad utanför klostren, med som kaniker, och bildade då sekulära kapitel. | ||
+ | Kanikernas underhåll betalades av prebenden ute i några av stiftets församlingar. | ||
+ | Domprost, ärkedjäkne och dekan utvecklades som några av de främsta ämbetena inom domkapitlet. | ||
+ | Prost betydde här förman, det vill säga domkapitlets förman. | ||
+ | |||
+ | Till Norden kom domkapitlen under 1100-talet och 1200-talet och följer då augustinerregeln (augustinernas klostertradition). | ||
+ | Ett försök att bilda ett reguljärt domkapitel i Uppsala gjordes när man inrättade ärkebiskopsstolen där. | ||
+ | Detta sammanföll med att den kanoniska rätten fått fäste i länderna. | ||
+ | Biskopen i Skara, Bengt den yngre, inrättade de första sekulära domkapitlen i Sverige på 1220-talet. | ||
+ | Därefter fanns inte längre reguljära domkapitel i Sverige. | ||
+ | ===== Reformationen fram till 1936 ===== | ||
Samtliga svenska stift hade under medeltiden domkapitel som själva valde sin biskop och som sedan presenterade valet för påven. | Samtliga svenska stift hade under medeltiden domkapitel som själva valde sin biskop och som sedan presenterade valet för påven. | ||
Ett fåtal sådana domkapitel finns kvar i Tyskland, Schweiz och Österrike. | Ett fåtal sådana domkapitel finns kvar i Tyskland, Schweiz och Österrike. | ||
- | I Norden försvann de gamla domkapitlen relativt snart efter reformationen. 1527 försvann deras rätt att välja biskop. | + | I Norden försvann de gamla domkapitlen relativt snart efter reformationen. 1527 försvann deras rätt att välja biskop. |
När domkapitlen återupprättades i Sverige och Finland (men inte i övriga Norden) under 1600-talet var det först som konsistorium och lärarkapitel i stiftsstäderna. | När domkapitlen återupprättades i Sverige och Finland (men inte i övriga Norden) under 1600-talet var det först som konsistorium och lärarkapitel i stiftsstäderna. | ||
- | Domkapitlen fick dels rätt att ha översyn över utbildningsväsendet, | + | Domkapitlen fick dels rätt att ha översyn över utbildningsväsendet, |
För översynen företogs visitationsresor inom jurisdiktionens område. | För översynen företogs visitationsresor inom jurisdiktionens område. | ||
Domkapitlens beslut kunde överklagas till Consistorium regni. | Domkapitlens beslut kunde överklagas till Consistorium regni. | ||
- | |||
- | |||
- | ===== Reformationen fram till 1936 ===== | ||
Domkapitlet utgjordes av biskopen som ordförande, | Domkapitlet utgjordes av biskopen som ordförande, | ||
Rad 31: | Rad 50: | ||
<tabbox RA> | <tabbox RA> | ||
<WRAP notable> | <WRAP notable> | ||
- | ^ Domkapitel | + | ^ Domkapitel |
- | | A: | Protokoll | + | | A: | Protokoll | |
- | | [[arkiv: | + | | [[arkiv: |
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
| F: | Ämnesordnade handlingar | | | F: | Ämnesordnade handlingar | | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | | G: | Räkenskap | | ||
+ | | [[arkiv: | ||
+ | |||
+ | |||
</ | </ | ||
</ | </ | ||
</ | </ |
arkiv/ref/domkapitel.txt · Senast uppdaterad: 2024/04/26 01:09 av Björn