Judiska församlingen i Malmö (M) stad

Plats: Malmö mosaiska (M) kyrksocken, Malmö (M) stad
Källa: SE/MSA/00705, sources/2713💰,
Kopia:

1873-1986

Mosaiska/Judiska församlingen i Malmö

1871-

bildas församlingen

-1910

upphör kyrkobokföringen

Rådhusrätt

Malmö (M) rådhusrätt

Malmö judiska församling, tidigare benämnd Mosaiska församlingen, bildades 1871 som landets femte judiska församling efter Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Detta som en följd av näringsfrihetsförordningen 1864, vilket skapade en ökad judisk invandring. I december 1871 förenade sig de mosaiska trosbekännarna i Malmö om bildandet av en egen församling och inlämnade till magistraten en skrivelse med namn på de sju personer som utsetts till elektorer vid val av församlingsföreståndare (Magistratens protokoll 1871 nr 433). Vid denna tidpunkt fanns i Malmöhus län mer än 250 judar. För tiden innan församlingsbildandet, hörde judarna i Skåne till Göteborgs mosaiska församling, men kontakter upprätthölls huvudsakligen med trossamfund i Köpenhamn.

Den mosaiska föreningen trädde i funktion först 1873 och från detta år tar arkivaliebeståndet sin början. Det första man började intressera sig för var inrättande av en religionsskola, en synagoga och en begravningsplats.

Från och med 1879 erhöll församlingen rätt att föra egna kyrkoböcker, vilken rätt upphörde med utgången av år 1910, (Kungl förordn ang kyrkböckers förande 1910-12-23). Församlingsmedlemmarna ålades från år 1911 att låta kyrkskriva sig inom den församling, där de hade sin bostad. Uppgifter rörande församlingsmedlemmarna före 1879 kan i viss utsträckning erhållas i Mosaiska församlingarnas i Köpenhamn och Göteborg arkivbestånd. I inflyttningslängderna för Malmö Sankt Petri och Caroli församlingar 1870 finns upptaget uppgifter om i staden bönde främmande trosbekännare (bl.a. av mosaisk tillhörighet).