Finspånga läns härads tingslags häradsrätt m.fl i Finspånga län (E,T) härad under Göta hovrätt
med Finspånga läns tingslag
med Finspånga läns domsaga

Källa 1: SE/VALA/01532, sources/1768💰,
Källa 2: SE/VALA/01781,

1879-1952

1. Finspånga läns domsagas arkiv

1920-1952

2. Tingshusbyggnadsskyldiges i Finspånga län arkiv

Enligt J. A. Almquist (Den civila lokalförvaltningen I., 371) skulle Finspånga läns härad från 1599 ha den omfattning ävensom det namn ”det då nybildade häradet med samma namn ännu har”. Så torde dock icke vara fallet. Namnet Finspånga läns härad har tillkommit sent, troligen först på 1800-talet. Ännu Widegren (Försök till ny beskrifning öfver Östergötland, 1817) talar blott om Finspånga län; tidigast i Tham, Beskrifning öfver Linköpings län, 1855 har jag påträffat Finspånga läns härad. Häradsbegreppet har ej varit aktuellt för Finspånga län, berönde på dess sönderfallande i olika tingslag. Finspånga läns härad är en relativt modern nyskapelse som fått innehåll först då Finspånga kom att utgöra ett enda tingslag, från 1879 (genom k. brev 1876 17/11). Området i fråga har haft olikartad organisation såväl i kameralt som i judiciellt och ecklesiastiskt hänseende.

Under senare hälften av 1500-talet bildades ett särskilt fögderi, Östgöta bergslag, genom utbrytande av följande socknar ur andra fögderier: Vånga (i Memmings härad), Hällestad, Risinge, Regna och Skedevi (Bråbo härad) samt Godegård och Tjällmo (Bobergs härad). I detta fögderi ingick Sundbo härad i Närke (Almquist, 370). Namnet Finspånga län för de 7 socknarna förekommer första gången i 1573 års bergräkenskaper (Ridderstad: Östergötland II:1, 322). Från 1601 finns en förteckning över prästerna i Östergötland (Prästerskapets taxa, i Skattningslängder för Östergötlands län 1601, 1606-18, Östergötl. landskontor). Häri förekommer inte Finspånga län som fögderibenämning utan Sundbo härad, till vilket följande socknar i kameralt hänseende hörde: Askersund, Snavlunda, Hammar, Godegård, Hällestad, Vånga, Tjällmo, Risinge, Skedevi och Regna (Hammar räknades enligt Broocman till Östergötlands län men överfördes 1639 till Närke, Broocman, Beskrifning öfver the i Östergötland befintlige Städer…. 1760, 392. Härmed torde avses Sundbo härads samhörighet med Östergötland i kameralt hänseende. Även i judiciellt hänseende räknades Sundbo härad till Östergötland t o m 1639, vilket framgår av domboksrenovationerna i Göta Hovrätt.) Av en förteckning över prästerskapets vederlag i Östergötland (i Skattningslängder) synes framgå att Hällestad, Tjällmo, Godegård och Vånga åtminstone för 1571 tillhörde Sundbo härad medan Risinge, Regna och Skedevi ännu 1579 tillhörde Bråbo. Enligt Almquist, 370, tillfördes dessa tre socknar fögderiet 1581. (Enligt Almquist,, s. 371 heter en fogde i fögderiet Sven Tykesson, enligt förteckning över fogdar i Skattningslängder heter denne Sven Tidigsson och Tidichsson, så även enligt Bråbo A I:1, 1607 23/2). År 1618 utarrenderades Finspånga län jämte Sundbo härad till Welam de Besche som 1627 överlät arrendet på Louis de Geer (Almquist, 371). Från 1690 kom Finspånga län jämte Bråbo och Memmings härader att utgöra det fögderi som senare benämndes femte fögderiet inom Östergötland (se Finspånga läns häradsskrivare[[arkiv:s förteckning).

I Östgöta bergslags fögderi ingick som skilda enheter Hällestads bergslag, Godegårds bergslag och Vånga bergslag. Med bergslag avses ett område med bergshantering som huvudnäring, vilket utrustats med privilegier av viss natur (skattelindringar, frihet från utskrivning m m). Rättsskipningen ombesörjdes beträffande mål som angick bergshanteringen av en bergstingsrätt, bestående av bergmästaren med 6 bergsmän som bisittare. Övriga mål handlades vid häradstingen. Såvitt jag kunnat utröna var det i huvudsak följande slags mål som gingo till häradsrätten: tvister om rågångar och ägoskillnader, lagfarter på bruk och dråpsaker. Enligt järnbergsordningen 1649 § 41 ägde bergstingsrätten upptaga ”alla mål som i gemen vid bergsbruken förefalla, antingen civila eller kriminella, emellan husbönderna och arbetsfolket eller själva bruksfolket emellan” (Stålhammar). Bergstingsrätt hölls en gång om året under tiden maj-juni; tingsplats var i regel vid Hällestads kyrka, ibland vid Finspång. När bergslagen i Finspånga län erhållit sina bergslagsprivilegier är obekant. I alla händelser har det skett redan under medeltiden. Hällestads bergslag återgick under landslag 1820, Vånga 1828 medan Godegård redan 1691 hade gjort detta.

Ehuru socknarna i Finspånga län i kameralt hänseende utbrutits ur sina härader, räknades de under 1600-talet i andra hänseenden till sina gamla härader. Så anges i domboken Hällestad A I:1, 1606 6/5 ”Hellestad Bergslag liggiende uti Bråbo härad”, och Risinge hänföres 1633 till Bråbo härad enligt domboken Risinge A V:1. Om Tjällmo säges i Finspånga läns häradsskriv. arkiv F II:1 1676, ”är 1/2 belägen uti Bobergs härad 1/2 uti Gullbergs härad”. Följande judiciella enheter torde ha funnits i Finspånga län: Hällestads bergslag, Godegårds bergslag, Vånga bergslag och Risinge.

Hällestads bergslag Till bergslaget hörde år 1708, utom Hällestads socken, enligt Skattevärderingsbok (i Östergötlands landskontor) följande hemman från kringliggande socknar. Från Risinge: Gammelstorp Brestorp Stenstorp Humbletorp Köpma jb 1633, jb 1767 Hesmanstorp jb 1633, jb 1767 (Häsmetorp) Olstorp ej i jb 1706 S:a 7 mtl

Från Tjällmo: Bohytta jb 1643 jb 1767 Kvarmkärr jb 1643 jb 1767 Lappetorp jb 1643 (Labbetorp) jb 1767 Klotorp jb 1643 jb 1767 Kopperorp jb 1643 jb 1767 Lid jb 1643 jb 1767 Göl ej i jb 1706 Ansebo ej i jb 1706 Rathult ej i jb 1706 Måstorp jb 1633 jb 1767 Kårtorp 1633 1767 Sunesjö 1633 (Sunsjö) (därjämte Havetorp i jb 1767) S:a 9 1/2 mtl

Från Regna Kattala = 1 mtl jb 1643 jb 1767

Från Vretakloster Elmesbo jb 1643 jb 1767 Rosla jb 1643 jb 1767 Häggetorp jb 1643 jb 1767 Bryttorp jb 1643 jb 1767 Slumpeshult jb 1643 jb 1767 Puckhult jb 1643 (Pikhult) jb 1767 Axhult jb 1643 jb 1767 Biäsatter Perstorp Själdekärr Torkarp Grystorp Hallesbo S:a 28 23/24 mtl

Från Ljung: Prestompta Mörstorp S:a 1 1/4 mtl (Förteckningen är uppgjord 1708 av bergmästare G. Danckwardt)

Huruvida samtliga dessa hemman även tidigare ingått i bergslaget har icke kunnat utrönas. En del av dessa kan likväl bevisas ha gjort det, då de tidigt förekomma i Hällestads äldsta dombok, nämligen: Kattala (Regna) och Labbetorp (Tjällmo) 1606, Köpma (Risinge) 1616 och Bohyttan (Tjällmo) 1619. Mantalslängderna för 1704 och 1706 upptaga ej samtliga de hemman som förekomma i Danckwardts förteckning. (Mtl äro dock delvis oriktiga då man ej alltid tydligt kan se en del hemmans sockensamhörighet, t ex hemmanen från Vreta kloster.) Hällestads äldsta dombok (från 1599) innehåller till en början protokoll endast för Hällestads tingslag, men från 1640-talet har även Godegårds bergslag ingått i tingslaget. Det tidigare protokollet som visar detta är från 1640 5/3 vid ordinarie ting med ”Hällestads och Godegårds bergslag”. Men för 1637 finns dels ett protokoll 17/3 för Hällestads bergslag, dels ett 22/7 för ”Godegårds bergslag och Tjällmo socknar”. Nämndemännen äro olika i de två protokollen, men tingsförrättaren är densamme (Håkan Hök). I protokollen för Hällestads tingslag efter 1641 finnas nämndemän från Hällestad, Tjällmo och Godegård (för Tjällmo även från andra gårdar än den som ingick i bergslaget). Alltifrån denna tid omfattar Hällestads tingslag Hällestad, Tjällmo och Godegårds socknar jämte i Hällestads och Godegårds bergslag ingående hemman från andra socknar. För 1642 och 1648 finnas protokoll för Hällestads tingslag i Gemens. domböcker, Östanstång 1642 och 1648, för 1648 dupletter av protokollen i Hällestad A I:2. Tingen hölls vid Hällestads kyrka, men med hänsyn till Tjällmo och Godegård blevo från 1722 vinter- och höstetingen flyttade till det gamla tingsstället vid Tjällmo kyrka. (År 1879 förenades Hällestads tingslag med Risinge tingslag till Finspånga läns härad.

Godegårds bergslag Godegårds socken tillhörde tidigare Aska härad (1540), och åtminstone från 1560 Bobergs härad (Gustav Vasas testamente). Bergslaget omfattade utom Godegårds socken följande hemman (enligt mantalslängderna 1704 och 1706).

Från Tjällmo: Skinnarebo (Skönnarebo) jb 1633 jb 1767 Å ) jb 1633 jb 1767 Hultema jb 1633 jb 1767 Tydigshyttan (Tidingshyttan) ) jb 1633 jb 1767 Mickelsbo jb 1633 jb 1767 Trålleflo jb 1633 jb 1767 Brötekullen jb 1633 jb 1767 1746: Vilkhyttan Från Kristberg: Holma jb 1633 jb 1767 Bastebohl jb 1633 jb 1767 Lillboda jb 1633 jb 1767

Från Svennevads sn Kiängstorp 1753, ej hänfört till Svennevad 1765 Emma ej 1746

Ända fram till 1755 i mantalslängderna förekommer benämningen Godegårds socken och bergslag resp. bergslag och socken, trots att Godegård genom k. brevet 1691 7/3 upphörde att vara bergslag (Ridderstad, 328).

De äldsta tingsprotokollen för Godegårds bergslag, för 1585-94, finnas i ”Gemensamma domböcker” med särskilda protokoll för ting i Godegård och särskilda för ting i Tjällmo men med samma nämnd. Att döma av ortnamnen synes mera av Tjällmo socken än vad som enligt senare uppgifter ingår i Godegårds bergslag, troligen hela Tjällmo, ha ingått i tingslaget. Endast ett protokoll nämner ”Godegårds bergslag”, nämligen vid tinget 1586 19/10 i Vilkhyttan i Tjällmo. För tiden 1606-07 finnas protokollen, fördelade för tingen vid Godegård och tingen vid Tjällmo, i Bobergs häradsrätts protokoll A I:1. Nästa gång vi möta protokoll från Godegårds bergslag är i Hällestad A I:1, där ett protokoll finnes vid ting 1637 22/7 med ”Godegårds bergslag och Tjällmo socknar”. För 1640 5/3 finns protokoll vid ting med ”Hällestads och Godegårds bergslag”, och vid senare ting synes Godegårds bergslag ha uppgått i Hällestads tingslag, då nämndemän från Godegård och Tjällmo hädanefter ingå i Hällestads nämnd. För tiden 1608-37 kan möjligen protokollen för Godegårds bergslag, i likhet med protokollen för 1606-07, ha förekommit tillsamman med protokollen för Bobergs härad, vilket kan framgå av renovationerna i Göta Hovrätt för Boberg 1617-29 (protokollen för Boberg i lands[[arkiv:et ha lucka för åren 1608-93).

Tjällmo socken Tillhörde fram till början av 1600-talet Bobergs härad och angives i jordböckerna från 1630-talet till 1713 vara till hälften beläget i Bobergs och till hälften i Gullbergs härad men upptogs i sin helhet i kameralt hänseende under Finspånga län, varvid de sockendelar, som tillhörde de olika bergslagen räknades därunder. 4 1/2 hemman ingick i Godegårds bergslag och 8 1/4 hemman i Hällestads bergslag, dit de i judiciellt och kameralt hänseende räknades. Sedan Godegårds bergslag i judiciellt hänseende ingått i Hällestads tingslag, finnas tingsprotokollen för Tjällmo i Hällestads domböcker. Enligt Broocman har socknen haft eget sigill: ”Tiällmo Herat signet”, vilket synes tyda på att socknen utgjort eget tingslag.

Vånga bergslag Består enligt skattevärderingsboken 1708 av följande hemman utanför Vånga socken:

Från Kimstad Frörum jb 1633 jb 1767 (Fröjerum) Boda jb 1633 jb 1767 Lilleboda jb 1633 jb 1767 Ulvery jb 1633 jb 1767 Stavsätter jb 1633 jb 1767 Runstorp jb 1633 jb 1767 Örsätter jb 1633 jb 1767 torde 1708 ha ingått i Runstorp (enl fil. mag A Wennberg) Hundstorp jb 1633 jb 1767 Sättra jb 1633 jb 1767 Lyka jb 1633 jb 1767

Från Kullerstad: Näs jb 1633 jb 1767 Haget jb 1633 jb 1767 Kullersta Hallestad (Ribbingsholm) 1767 torde vara felskrivning för Hallesta Åby jb 1633 jb 1767 Öna jb 1767 Brogetorp jb 1767 Sund jb 1633 jb 1767 Järsätter jb 1633 jb 1767 Ljusfors = 10 1/4 mtl jb 1767

Från Ö. Skrukeby: Brånstorp jb 1633 jb 1767 Ströja jb 1633 jb 1767 Puketorp jb 1633 jb 1767 Stubbetorp jb 1633 jb 1767 Sättra jb 1633 jb 1767 Rosendal jb 1633 jb 1767 Brinck jb 1767 Blacknäs jb 1767 Grinstorp jb 1767 Rotekälla = 2 1/4 mtl jb 1767 (dessa hemman som lyda under Grensholmen, angivas icke i en del mantalslängder höra till Ö. Skrukeby, ex 1704, 1706)

Från Vreta kloster: Brink Vasätter = 1 mtl

Från Risinge: Falla jb 1633 jb 1767 Hemmingstorp jb 1633 jb 1767 Åsunda jb 1633 jb 1767 Dåverstorp jb 1633 jb 1767 Illiantorp jb 1633 (Elliantorp) jb 1767 Meseltorp jb 1633 (Meseletorp) jb 1767 Erstorp jb 1633 jb 1767 Ringtorp jb 1633 jb 1767 Gullerstorp jb 1633 jb 1767 Sättra jb 1633 jb 1767 Mo jb 1633 jb 1767 Hagtorp (Höjetorp 1643) jb 1767 Sundby Skieftefall Gomma Rangtorp anges i jb 1706 höra under Risinge Ösby Hult Grostorp Eggedal Kohltorp = 27 2/6 mtl

De äldsta tingsprotokollen för Vånga bergslag, för 1585-92, finnas i ”Gemensamma domböcker” 1. Att i bergslaget ingick delar av Kimstad, Kullerstad, Risinge och Skrukeby framgår av ortnamnen. Var protokollen för de följande årtiondena finnas är obekant. Vånga s:n har tidigare tillhört Memmings härad men detta härads äldsta protokoll i lands[[arkiv:et (från 1621) innehåller ingenting rörande Vånga. I Göta Hovrätt finnas dock särskilda protokoll för Memmings härad och för Vånga bergslag för 1609-10 ävensom 1626. I Risinge dombok A I:1 (1604-59) finnes särskilt protokoll för Vånga bergslag för 1639 16/9 och från 1640-talet synes Vånga bergslag i judiciellt hänseende ha uppgått i Risinge tingslag (1657 12/10 finns dock ett särskilt protokoll för ”Vånga bergslag å sedvanligt tingsställe Risinge”). Troligen har Vånga bergslag före 1630-talet utgjort eget tingslag. Enligt Broocman har bergslaget haft eget sigill med inskrift ”Wånga Heredh”.

Genom kungl. brev 1821 26/6 bestämdes att Vånga bergslag skulle gå under landslag, men genom brevet 1824 2/3 uppsköts verkställigheten härav till 1828.

Risinge jämte Regna och Skedevi Tillhörde tidigare Bråbo härad, och räknades ännu i jordeboken 1648 till detta härad, ehuru det kameralt ingick i Finspånga län. Av Risinge tillhörde enligt Skattevärderingsboken 1708 7 mantal Hällestads bergslag och 27 2/6 mtl Vånga bergslag (enligt Broocman, 439, räknades 2 till Hällestad och 14 1/2 till Vånga). Risinge har enligt Broocman ”i långliga tider” haft bergslagsprivilegier men genom utslag 1681 7/7 bestämdes att 1/3 av socknen skulle förbli bergslag medan återstoden lades under landslag. Härom finns ingenting i jordeböckerna 1643-87 eller i Risinge domböcker. (Skrivelsen 1681 7/7 finns icke bland Bergverksförordningar; av en skrivelse där 1660 26/11 framgår att Risinge icke utfgjorde eget bergslag men att alla skatte- och frälsebönder, även de i Risinge, skola njuta bergslagsfrihet ”så länge de bergsbruk idka och bruka”. En resolution 1672 nämner dock även Risinge bland bergslagen, Bergverksförordning 278, och Almquist nämner Hällestad, Vånga och Risinge bergslager, Bergskollegium s.70 och 152. En undersökning i S. Bergmäst. ark. ger vid handen följande. Redan 1609 jämställdes Risinge socken med bergslagen utan att nämnas vid bergslags namn. /Hertig Johans priv. skriv. 1609 12/2 i Östergötland: 1/. I skrivelser 1655-82 förekommer även ”Risinge bergslag” men sistnämnda år synes socknen ha återgått under landsrätt / skriv. från bergskoll. 1682 18/3, jfr dock bergstingsprot. 1682 9/6).

Risinge tillsammans med Regna och Skedevi synes alltifrån 1500-talet utgjort eget tingslag (enligt Broocman, 452, hörde Regna först från 1639 till Risinge tingslag; å andra sidan säger B. att Risinge tills. med Kvillinge, Eneby, Hällestads, Skedevi och Regna socknar haft gemensamt tingsställe i Eneby /alltså för Bråbo härad/ men att en delning kommit till stånd 1604 så att Risinge fick eget ttingsställe, vartill då Hällestad, Skedevi och Regna bliivit lagde; allt detta torde vara fel, Hällestad hade ju långt tidigare egen jurisdiktion). Broocman uppger att Risinge år 1621 fick eget sigill med inskription ”Risinge Tingslags Insigel”. Ett pergamentsbrev, där sigillet är inritat, utfärdades år 1620 av Gustaf II Adolf och var på Broocmans tid förvarat i häradskistan (B. s. 440). Protokollet för Risinge 1621 15/5 omtalar, att ”Samma dag kom ett nytt härads signete, som var gjord i Linköping med välb. ståthållarens Lindorm Ribbings samtycke och lyder på Risinge, Regna och Skedevi socknar”. (Detta hindrade icke tingsförrättaren vid tinget 1628 30/8 att använda Bråbo häradssigill, vilket han enligt sina ord i protokoll sätter under protokollet.) Domböcker för Risinge, Regna och Skedevi finnas för 1585-86 i Gemensamma domböcker, 1, och från 1604 separat. Från 1639 har Vånga bergslag ingått i tingslaget. (För 1615 13/2 finnas ett tingsprot. för Bråbo härad i Risinge A I:1; ett prot. samma dag finns även i Bråbo A I:1. Protokollen ha samma nämnd men äro icke identiska, prot. i Risinge är utförligare; de äro ej heller skrivna av samma hand.) För 1642 och 1648 finnas protokoll för Risinge tingslag i Gemens.domböcker, Östanstång 1642 och 1648. (Enligt vad stickprovsundersökning i husförhörslängderna givit vid handen voro församlingarnas omfattning = socknarnas omfattning; någon hemmanutbrytning har således ej skett i ecklesiastiskt hänseende.) Enligt J. A. Almquist, Bergskollegium, finnas i bergskollegiet advokatfiskalskontors arkiv renovationer av bergstingsprot. för Södermanlands och Östergötlands bergmästardöme för åren 1658-1739, 1747-49, och 1751-1813. I Södra bergmästare[[arkiv:et finnas bergstingsprotokoll från 1658 med vissa luckor under 1600-talet.