Geotag (location) for: Västerås stad: 59º36'44.64"N;16º32'28"E, 12m
Västerås (U) stad
Översikt
Västerås stad med Rådhusrätt och Magistrat i Västmanland
Västerås domkyrkoförsamling i Västerås stift
Västerås stadskommun i Västerås fögderi i Västmanlands län
Västerås domkyrkodistrikt i Västerås kommun och Västmanlands län.
Arkiv:
Västerås (U) domkyrkoförsamling,
Västerås Badelunda (U) församling »,
Ilian S:t (U) församling,
Väterås Lundby (U) församling »,
Skerike (U) församling,
Viksäng (U) församling *,
Rådhusrätt,
Tingsrätt,
kronokamrerare,
Fängelse,
Sjukhus,
Sjömanshus
Länk:
västerås+stad,
Topografi-dkfs,
Topografi-stad,
Västerås
Alias:
även:
Västerås (U) domkyrkosocken,
Västerås Badelunda (U) kyrksocken »,
Västerås Lundby (U) kyrksocken »,
Västerås Skerike (U) kyrksocken »
Historik
- Medeltid
-
Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås, (Västra Aros från 1271), en av Sveriges äldsta städer.
- -1700
-
församlingen även benämnd Vårfrukyrka församling eller Sankta Maria församling och från 1920-talet till 1962 benämnd Västerås församling.
- 1700-tal
-
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1700-talet hört till Västerås domkyrkoförsamling
- 1862
-
Västerås stad ombildades vid kommunreformen till en stadskommun. Mycket av bebyggelsen kom att ligga i grannsocknar/landskommuner och dessa kom att införlivas i stadskommunen
- 1918-
-
införlivas Sankt Ilians socken/landskommun
- 1946-
-
införlivas Badelunda socken/landskommun
- 1952-
-
införlivas Skerike socken/landskommun.
- 1967-
-
införlivas Skultuna lkn, Dingtuna lkn, Tillberga lkn, Kungsåra lkn
- 1971-
-
uppgår stadskommunen i Västerås kommun där Västerås sedan dess är centralort.
- 1991-
-
utbryts Viksängs församling som 2006 återgick i denna församling för att 2014 åter utbrytas och återbildas.
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1700-talet hört till Västerås domkyrkoförsamling, mellan 1920 och 1961 benämnd Västerås församling. Delar av orten har också hört till Sankt Ilians församling (till 1946), Västerås Lundby församling, Västerås Badelunda församling och Skerike församling.
Tingslag
Övrigt
Stadens tidigaste namn var Westra Aros, Västra Aros, där Västra avser väderstreck och Aros betyder åmynning och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Östra Aros (som var nuvarande Gamla Uppsalas hamn), från början bara Aros, låg vid Fyrisåns utlopp i Mälaren, och heter idag Uppsala.
Namnet förkortades under 1200-talet till Westraarus. I mitten av 1300-talet försvann det första a:et i Væstra Aros och i Westraarus och former som Wæsteraros 1356 och Wæstaros 1368 uppstod. Det långa o:et i os förkortades sedan och föll så småningom bort. Namnet skrevs under senare hälften av 1300-talet bland annat som Vestrars 1384 och Wæsterars 1396. Omkring 1400 hade långt a övergått till å och uttalen Västrå'rs och Västerå'rs uppstod. Genom denna vokalförändring började under 1500-talet former med å ersätta former med a. Så är till exempel Vesterå(h)rs den vanligaste formen i Gustaf I:s registratur 1560, där även flera exempel på stavning utan r förekommer. I början av 1600-talet var r helt försvunnet och namnet skrevs enbart som Västerås. Att efterledets slutliga form har blivit -ås har nog underlättats av att Västerås ligger ett stycke väster om en ås, Badelundaåsen.
|
består av
Socknar som uppgått i staden
|