Västerås (U) kommun

Västerås kommun i Västmanlands län i Västmanland
Distrikt: Badelunda, Barkarö, Björksta, Dingtuna, Gideonsberg, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Viksäng, Västerås domkyrkosocken, Ängsö, Önsta.
Stadsdel: se Västerås (U) stad

Arkiv:
Länk: Västerås+kommun, Topografi-kn, Västerås

Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildas vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området finns även Västerås stad som 1863 bildar en stadskommun. I Västerås stad uppgår 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.

Vid kommunreformen 1952 bildas fem ”storkommuner” i området: Dingtuna (av de tidigare kommunerna Dingtuna, Lillhärad och Västerås-Barkarö), Kolbäck (av Kolbäck, Rytterne och Säby), Kungsåra (av Björksta, Irsta, Kungsåra, Kärrbo och Ängsö), Skultuna (av Haraker, Romfartuna och Skultuna) samt Tillberga (av Hubbo, Sevalla, Tillberga och Tortuna). Samtidigt uppgår Skerike landskommun i Västerås stad.

1967-

uppgår Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner i Västerås stad.

1971-

bildas Västerås kommun vid kommunreformen av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne församling).

Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domkrets med dess tingsrätt och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domkrets.

Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.