Slottslän i Finland
Översikt
Historik
| län | residens | årtal
från-till | beskrivning |
| Borgå län | Borgå | 1523-1619 | östra delen av historiska Nyland utan områdena av nuvarande Fredrikshamn, Kotka, Pyttis och norra delen av Hyvinge |
| Kastelholm län | Kastelholms slott | 1388-1634 | Åland |
| Korsholm (SE) slottslän | Korsholms slott | 1384-1634 | området av historiska Österbotten utan områdena av nuvarande Bötom, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Närpes och Storå |
| Kumogårds län | Kumo slott
Kumogård
Björneborg | 1331-1634 | området av historiska Satakunda utan områdena av nuvarande Eura och Raumo ävensom södra delen av Euraåminne, men samt områdena av nuvarande Bötom, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Närpes och Storå från historiska Österbotten ävensom norra delen av nuvarande Pöytis från historiska Egentliga Finland |
| Nyslotts län | Olofsborg | 1475-1634 | området av historiska Savolax |
| Raseborgs län | Raseborgs slott | -1634 | västra delen av historiska Nyland utan områdena av nuvarande Högfors och Vichtis |
| Tavastehus län | Tavastehus slott | -1634 | området av historiska Tavastland utan östra och sydvästra delarna av nuvarande Kouvola, men samt områdena av nuvarande Högfors och Vichtis från historiska Nyland |
| Viborgs län | Viborgs slott | 1293-1634 | sydvästra delen av historiska Karelen samt områdena av nuvarande Fredrikshamn, Kotka och Pyttis från historiska Nyland ävensom östra hälften av nuvarande Kouvola från historiska Tavastland |
| Åbo län | Åbo slott | -1634 | området av historiska Egentliga Finland utan norra delen av nuvarande Pöytis, men samt nuvarande områdena av Eura, Raumo och södra delen av Euraåminne från historiska Satakunda |
Övrigt
Ett slottslän var det geografiska område som under medeltiden avdelades till en borgs underhåll. I Sverige var dock slottslänen vanligen stora och omfattade större områden än vad som behövdes för borgens underhåll.
-
pantlän, som tilldelades en herreman som ersättning för lån till kronan till dess att lånet var återbetalt. Alla inkomster i länet tillföll innehavaren.
-
län på tjänst var förläningar som tilldelades herremän som ersättning för tjänster de gjort kungen. Även här hade länsinnehavaren rätt att behålla alla inkomster från länet utan redovisning.
-
Kronolän som förvaltades av en fogde (advocatus), om han även var militärbefälhavare i området vanligen kallad hövitsman (capitaneus), vilken hade skyldighet att redovisa och leverera allt överskott från länet till kronan. Ibland fastställdes en fast summa att levereras årligen, varvid länsinnehavaren hade rätt att behålla eventuellt överskott men även skjuta till vid ett underskott i skatteintäkterna.
Kronolänen kom från 1300-talet att kallas fatburslän. Ingen specifik skillnad gjordes om länets förvaltningscentrum utgjordes av en borg eller en kungsgård. Under Vasatiden kom så en centralisering av rikets förvaltning att ske och länet som lokalt maktcentrum försvinna. Från mitten av 1500-talet är slottslänen i princip att se som fögderier, och de mer kamerala län som tillkom från den tiden hade egentligen inget av maktrollen de gamla slottslänen hade.
|
|
