Majorna (O) stadsdel

Majornas stadsdel nr 20-23 i Göteborgs stad i Götborg och Bohus län i Västergötland
Majornas primärområde 103 i Majornas stadsdelsområde
☛ Karl Johans distrikt, Masthuggets distrikt, Oscar Fredriks distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län.

Arkiv: Marieberg (O) församling, Amiralitetsvarv (O) församling, Göteborgs Karl Johan (O) församling, Örgryte (O) församling
Länk: Örgryte, Marieberg, Karl Johan, Oskar Fredrik

Historiskt bestod Majorna av fyra stadsdelar: Majornas 1:a, 2:a, 3:e och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23. Majornas ursprungliga bebyggelse går att spåra till de sju hus som var uppförda på det område som idag motsvarar Jägerdorffsplatsen, eller strax norr om denna. Området kallades för ”Lera” långt in på 1900-talet.

1571-

Majorna (rote 1) var en del av markerna som hörde till kungsladugården på Älvsborgs slott.

• I juridiskt avseende hör majorna till Sävedals härads domsaga och var då hänvisade till tingstället i Landvetter för sina tvister.
• I kyrkligt avseende hör Majorna till Örgryte församling

1652-

finns det sammanlagt 18 personer mantalsskrivna i Majorna, varav 11 var män med yrken som: timmerman, skräddare, bösseskyttar och en kock.

1700-

inrättas en icke-territoriell församling, Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen, för flottans personal i Majorna.

1786-

bildar Majorna en egen församling med namnet Mariebergs församling.

1787-

byggs Mariebergskyrkogården och ett hus vid kyrkogården användes som provisorisk kyrka.

1820-

förenas Majorna och Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen till en församling, vilket stadfästes 1824.

1828-

Församlingen hette först Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg, men fick 1828 – i samband med byggandet av Carl Johans kyrka – namnet Carl Johans församling.

• Den nybildade församlingen är annex under Örgryte fram till 1883, då den som eget pastorat blev ecklesiastikt förenad med Göteborg.

1847-

får Majorna handelsrättigheter i likhet med Göteborg.

1850-

består Majorna av sex rotar:

• 1:a roten - ”börjar vid Röda Sten och följer vägen åt höger till Majbergsliden”
• 2:a roten - ”börjar vid Kusten och följer vägen åt venster till skeppsvarfvet Viken”
• 3:e roten - ”börjar vid Majbergsliden och följer vägen åt höger till Gamla Reparebanan”
• 4:e roten - ”börjar vid skeppsvarfvet Viken och följer vägen åt venster till Stigbergsliden”
• 5:e och 6:e rotarna - ”börja vid gamla Reparebanan och följa vägen till höger samt upptaga Masthuggsbergen och en del af Breda Vägen”.

1868-01-01

Efter att Majorna fått handelsrättigheter blev frågan om dess införlivning aktuell.

• Efter långa förhandlingar blev hela kungsladugården (egentligen Carl Johans församling) genom kungligt brev av den 1 februari 1867 och från 1 januari 1868, inkorporerat med Göteborgs Stad.

1908-

Vid den nya församlingsindelningen överflyttas i samband med den gamla Masthuggsförsamlingens uppdelning på olika församlingar vissa områden av Carl Johans församling till de nyreglerade Masthuggs- och Oscar Fredriks församlingar.

1923-

består Majorna av fyra rotar, som var och en är en stadsdel. Majorna är alltså ett samlingsnamn för dessa: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23

2016-01-01

inrättas Karl Johans distrikt. Området motsvarar den omfattning Göteborgs Karl Johans församling hade vid årsskiftet 1999/2000 och som den fick 1967.

Majorna var förr en klassisk arbetarstadsdel, men hyser nu en mer blandad befolkning. Bebyggelsen utgörs dock fortfarande till stor del av så kallade landshövdingehus. Innan landshövdingehusen byggdes bestod Majorna av oplanerad träbebyggelse, rester av detta finns kvar i Kulturreservatet Gathenhielm.

Majorna omnämns den 30 september 1652 för första gången i en offentlig handling i ett brev från krigskollegium till Kungl. Maj:t i samband med en enkel bebyggelse strax öster om Älvsborgs slott; ”Hakelwerket eller Mayerne.” Men redan 1637 förekommer det något oklara namnet ”Magere”. De först omtalade bosättare som byggde sina hus här var finska sjömän och estniska soldater, och deras ord i singularisform för ”koja, litet hus, logi, härbärge” även ”av småfolk bebodd förstad” är ”maja”, vilket genom den svenska pluraländelsen ombildats till ”Majorna”. Ordet förekommer även som lånord i äldre svenska och ännu i finlandssvenska (exempelvis ”fiskaremaja”). Andra förekommande varianter är Mayer, Mayerne, Mayorne, Maijorna och Majera.
Professor Hjalmar Lindroth ger följande förklaring till namnet: ”Mayer eller Hakelwerk var en bebyggd ort i viss mån knuten till Älvsborgs slott. Hakelwerk är lågtyska och betyder 'liten by i beskydd av borg'. Maja är den estniska/finska benämningen för koja. Majorna blev beteckningen för kojorna vid hakelverket. Hakelverket kom till stånd under omfattande nybyggnader och reparationer av Älvsborgs gamla fäste. Ett arbete som bland annat utfördes av arbetare från Estland och Finland.”
Fler uttolkningar är: sanka ängsmarker efter ordet maderna, inseglingsmärke efter uttrycket ta maj eller mej eller som Älvsborgs fästnings och Älvsborgs Kungsladugårds avskrädesplats efter ordet mag eller mög.