Linköping (E) stad

Linköpings stad med rådhusrätt i Östergötland
☛ Linköpings S:t Lars församling, ☛ Linköpings Berga församling, ☛ Linköpings Johannelunds församling, ☛ Linköpings Ryds församling, ☛ Linköpings Skäggetorps församling.
Linköpings stadskommun i Östergötlands län
Linköpings domkyrkodistrikt i Linköpings kommun och Östergötlands län
☛ Sankt Lars distrikt, ☛ Berga distrikt, ☛ Johannelunds distrikt, ☛ Ryds distrikt, ☛ Skäggetorps distrikt.

Arkiv: Linköping (E) domkyrkoförsamling, Lars S:t (E) församling, Landeryd (E) församling, Berga (E) församling *, Johannelund (E) församling *, Ryd (E) församling *, Skäggetorp (E) församling *, Rådhusrätt, Fögderi, Fängelse, Domkapitel, Sjukhus, Sjömanshus
Länk: Linköpings+domkyrkoförsamling, Topografi-dkfs, Linköping
Alias: Linköping (E) domkyrkosocken », Linköpings Berga (E) kyrksocken », Berga (❓) socken, Linköpings Johannelund (E) kyrksoken », Linköpings Skäggetorp (E) kyrksocken », Linköpings Ryd (E) kyrksocken » Linköping (Ögl) stad »

1100-tal

Linköping antas ha tillkommit tidigt, genom att tingsplatsen flyttats från Stånga till nuvarande Linköpings plats.

• Äldsta delarna av Sankt Lars kyrka härrör från början av 1100-talet, och 1120 omnämns Linköping som biskopssäte i Florensdokumentet. De äldsta delarna av domkyrkan, som förefaller byggd kort innan finns ännu under den nuvarande gotiska domkyrkan.
• Under 1100-talet är dock bebyggelsen tämligen sparsam.

1287-

anläggs ett Franciskanerkloster i staden, och i slutet av 1200-talet omtalas även en årlig marknad i Linköping.

• kanske Linköping får sina första stadsprivilegier, det som pekar på att det var år 1287 är grundandet av Franciskanerklostret, vilket anlades på kunglig mark.

-1540

Det finns inget bevarat dokument som med absolut säkerhet anger när Linköping fick sina stadsprivilegier utfärdade, då privilegiebrevet sannolikt brann upp vid en stadsbrand på 1540-talet.

1863-

blir staden en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14), då Sveriges kommunsystem införs.

1911-

uppgår Sankt Lars landskommun i staden, som omfattade delar av stadsbebyggelsen.

1961-

Flera gränsregleringar har skett med Sankt Lars församling. Ytmässigt största skedde 1961 när 15,62 km² väster och nordväst (Skäggetorp och Ryd) tillfördes.

1963-

uppgår Landeryds landskommun i staden

1967-

uppgår Kärna landskommun i staden.

1971-

uppgår staden i den då nybildade Linköpings kommun.

1972-

utbryts ur Sant Lars församlingen församlingarna Linköpings Berga och Linköpings Johannelund.

1989-

utbryts försmlingarna Linköpings Skäggetorp och Linköpings Ryd,

2006-

utbryts Gottfridsbergs församling.

2016-01-01

inrättas distrikten Linköping dkfs, Berga, Johannelund, Ryd, Skäggetorp och Linköping Sankt Lars, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1972 och 1989, och vari detta sockenområde ingår.

Judiciell tillhörighet: Linköpings stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) som förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Linköpings tingsrätt.
Kyrklig tillhörighet: Linköpings domkyrkoförsamling var från början stadens stadsförsamling.

Församlingen har medeltida ursprung. Församlingens namn var till 10 augusti 1967 Linköpings församling