Dalarna (Daa) landskap

Dalarna i Svealand
Län: Kopparberg/Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Värmland, Örebro.
Lagsaga: Dalarna, Kopparberg St
Domsaga: Dalarna, Falu, Hedemora, Kopparbergslagen-Näsgård-län, Kopparbergslagen, Nedansiljan, Nås-Malung, Ovansiljan, Smedjebacken, Västerbergslag, Västerdalarna, Österdalarna.
Stad: Avesta, Borlänge, Falu, Hedemora, Ludvika, Säter.
Härad: Folkare
Tingslag: Falu-norra, Falu-södra, Folkare, Gagnef, Grangärde, Hedemora-Garpenberg, Hedemora, Husby, Kopparberg-Aspeboda, Leksand-Gagnef, Leksand, Malung, Mora-Orsa, Mora, Nedansiljan, NorrBärke, Nås-Malung, Nås, Orsa, Rättvik, Skedvi St, Sundborn, Svärdsjö, Särna-Idre, Säter, Söderbärke, Torsång, Tuna-stora-Gustafs, Vika, Västerbergslag, Älvdalen-Särna-Idre, Älvdalen.
Köping: Avesta, Borlänge, Krylbo, Ludvika, Mora, Morastrand, Smedjebacken.

Arkiv: Dalarna (Daa) landsarkiv
Länk: Tacitus: Dalarna historia, Bergslagen

-1177

Det äldsta omnämnandet av Dalarna är från Sverresagan i vilken landskapet kallades för Järnbäraland och beskrevs som ett hedniskt land som lydde under sveakungen. Landskapet kom tidigt att bli industrialiserat i södern och organiserades i ett Bergslagen. Landskapet förblev i övrigt ett nybyggarområde, särskilt i områdena utanför Siljan och Dalälven. Finnmarken förblev ett nybyggarområde in på 1800-talet.

1500-talet

flydde Gustav Vasa till Dalarna undan Kristian II. År 1521 stod slaget vid Brunnbäcks färja mellan Kristian II:s och Gustav Vasas trupper, de senare anförda av Peder Svensson från Vibberboda och Olof Bonde från Norrbärke socken. De svenska styrkorna vann och danskarna jagades ut ur landskapet.

1645

Särnadalen Särna och Idre socknar tillhörde ursprungligen Østerdalen i Norge. 1645 erövrades de av 200 Morakarlar, anförda av kaplanen i Älvdalen Daniel Boschovius. Vid fredsförhandlingarna i Brömsebro år 1645 glömdes området bort men förblev de facto därför svenskt och en del av Dalarna. Fram till mitten på 1600-talet hörde Norbergs och Skinnskattebergs bergslag till Dalarna. Dessa områden kom efter Axel Oxenstiernas länsreformer att istället räknas till Västmanland.

1647

1634 års regeringsform slog fast att ”Dalarna och Kopparbergslagen” skulle utgöra ett särskilt län, och 1647 upprättades genom ett kungligt brev Kopparbergs län.

→

Aspeboda, Avesta, By, Enviken, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Gustafs, Hedemora, Husby, Kopparberg St, Silvberg, Skedvi St, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna St, Vika.

1720–1880

Säters läns fögderi för Säters, Stora Tuna, Gustafs och Silvbergs socknar

1720–1885

Kopparbergs fögderi för Stora Skedvi socken (till 1881), för Vika, Sundborns, Svärdsjö, Envikens, Stora Kopparbergs, Aspeboda och Torsångs socknar. Från 1881 för Stora Tuna, Gustafs och Silvbergs socknar

1720–1885

Näsgårds läns fögderi för socknarna i Folkärna härad samt Garpenbergs, Hedemora och Husby socknar. Dessutom från 1881 för Säters och Stora Skedvi socknar

1886–

Falu fögderi för Vika, Sundborns, Svärdsjö, Envikens, Kopparbergs( ej mellan 1918 och 1945), Aspeboda, (ej mellan 1918 och 1945) Stora Tuna (till 1946) och Torsångs (till 1918 och mellan 1946 och 1952) socknar. Till 1918 för Silvbergs och Gustafs socknar

1886–1967

Hedemora fögderi till 1 juli 1946 för socknarna i Folkärna härad, till 1 juli 1946 och mellan 1952 och 1966 för Garpenbergs socken. Från 1946 till 1967 för Silvbergs och Gustafs socken. Till 1967 för Hedemora, Husby, Säters och Stora Skedvi socknar

1918–1945

Västerbergslags fögderi för Torsångs, Silvbergs och Gustafs socknar

1918–1945

Nedansiljans fögderi för Aspeboda och Kopparbergs socknar

1946–1990

Avesta fögderi För socknarna i Folkärna härad. Till 1952 och från 1967 för Garpenbergs socken. Från 1967 för Hedemora och Husby socknar.

1946–1990

Borlänge fögderi för Stora Tuna socken, från 1952 för Torsångs socken. Från 1967 för Säters, Stora Skedvi, Silvbergs och Gustafs socknar

→

Grangärde, Ludvika, Malingsbo, Norrbärke, Söderbärke och Säfsnäs.

1720–1966

Västerbergslags födgeri

1967–1991

Ludvika fögderi

→

Floda, Järna, Lima, Malung, Nås, Transtrand, Äppelbo men inte Säfsnäs.

1720–1966

Västerdals fögderi

1967–1991

Borlänge fögderi för Floda Nås, Järna och Äppelbo socknar

1967–1991

Mora fögderi för Malungs, Lima och Transtrands socknar

→

Bjursås, Boda, Gagnef, Leksand, Ore, Rättvik sn, Siljansnäs, Ål

1720–1880

Säters läns fögderi; Gagnef

1720–1966

Nedansiljans fögderi Leksand Siljansnäs, Rättvik, Boda, till 1945: Bjursås, till 1917: Ål, mellan 1881 och 1917: Gagnef, till 1917 och efter 1945 Ore

1918–1945

Västerdals fögderi Gagnef Ål

1918–1945

Ovansiljans fögderi Ore

1946–1966

Nedansiljans fögderi Gagnef

1967–1973

Mora fögderi Ore

1946–1991

Falu fögderi Ål, Bjursås från 1967 Leksand, Siljanäs, Rättvik, Boda från 1974 Ore

1967–1991

Borlänge fögderi Gagnef

→

Mora, Orsa, Sollerön, Särna, Venjan, Våmhus, Älvdalen

1720–1966

Ovansiljans fögderi

1967–1991

Mora fögderi

1687-

var Dalarna uppdelad i två domsagor; Kopparbergs Västra (även Västerdalarna) och Kopparbergs Östra (även Österdalerna) domsagor.

1780-

Österdalarnas domsagan delades 1780 och ur den utbröts Kopparbergslagens domsaga,

1799-1858

benämnd Kopparbergslagen och Näsgårds läns domsaga.

1858-

upplöstes .. och ersattes av Falu domsaga, Hedemora domsaga vilka varade till 1971.

1876-1971

Österdalarnas domsaga upplöstes och delades upp i Ovansiljans domsaga och Nedansiljans domsaga som varade till 1971.

1902

Västerdalarnas domsaga upplöstes 1902 och ersattes av Nås och Malungs domsaga och Smedjebackens domsaga, som

1904

namnändrades till Västerbergslags domsaga.

1971-

bildades flera tingsrätter: Falu, Nedansiljans (senare Leksands), Malungs, Ludvika, Mora och Hedemora domsagor.

2001-

Dessa hade 2001 slagits samman till Falu tingsrätt och Mora tingsrätt.