Hantverkarna som enskilda lag (ämbeten) innebar en fast organisation med vissa garantier bl a på hantverksprodukter. Häri blev det en monopolställning som ofta missbrukades.
1526-
vidtar regeringen åtgärder mot skråväsendet och förordnade, att inga köpstäder fick ha några gillen eller lag. Detta upphävande var det tydligen ingen som tog på allvar. Städerna fortsatte alltjämt med fungerande hantverksorganisationer. För Malmös del visas detta genom stadens hyllningsbrev till Christian III år 1536 där bl a bagarna medbeseglade med sina ämbetssigill.
1600-tal
Med den ökade näringsfriheten under 1500-talet och 1600-talets första hälft drabbades kanske bagarlaget särskilt hårt av konkurrensen från fuskare. I många skrivelser till borgmästare och råd och till kungliga kansliet försökte dom göra sig hörda. För stadens invånare innebar näringsfriheten att de kunde köpa sitt bröd där det var bäst och billigast.
Dock, om någon köpstad kunde bevisa, att dess näringar skulle förbättras genom något skrå, skulle man ta det i beaktelse, när så begärdes.
1652-
Inte förrän år 1652 kunde bagarnas begäran stadfästas och erhöll då sin nya skråordning.