ÖversiktMalmö fängelse
Plats: Malmö (M) stad Historik
ÖvrigtI det rådhus som stod färdigt 1546 förfogade Malmö stad över fyra fångtorn i källarplanet. Innanför rådhusets förstuga inrättades två arrestrum 1727-1728 och i slutet av 1700-talet upphörde fångtornens användning till häkte. Kungl. Maj:t medgav 26 augusti 1802 att staden fick förvara sina fångar i fängelserummen på slottet och därefter inreddes ”kopparkammaren” i rådhuset till häkte för mindre brottslingar vid rannsakningarna. Från 1855 förvarades stadens fångar i Malmö länsfängelse. Malmöhus slott blev efter 1658 förvaringsplats för fångar. Fängelset inrymdes i den gamla slottsbyggnaden, det s.k. citadellet. Första gången fästningsfångar omnämns är i samband med befästningsarbetet av Malmö stad i slutet av 1600-talet. Under 1700-talet förvarades här både ”missdådare” och försvarslösa. Reformsträvanden i början av 1800-talet ledde till en strikt uppdelning av fängelser och fångar. För Malmö fästningsfängelse (straffängelse) innebar det att straffångar och försvarslösa ej längre skulle förvaras tillsammans. För den senare kategorin från de sydöstra, södra och västra länen uppfördes 1827 ett arbetsfängelse i nära anslutning till det befintliga straffängelset. Båda administrerades dock som en enhet. Enligt beslut den 8 augusti 1842 flyttades kvarvarande livstidsfångar över från Malmö till Karlskrona, Karlstens, Landskrona och Ny Älvsborgs fästningar. Det progressiva cellsystemet kom även att beröra straff- och arbetsfängelserna. 1876 öppnades det nya centralfängelset på slottsområdet. Branden 1870, varvid de gamla västra och södra borggårdslängorna brann ned hade påskyndat uppförandet av fängelset, som var avsett för manspersoner, dömda till straffarbete på viss tid utöver två år samt försvarslösa. Den förste oktober 1914 flyttade centralfängelset in i ny byggnad vid Gevaldigergatan, där i fortsättningen även rannsakningsfångar förvarade eftersom länsfängelset upphörde samma dag. |
Arkiv1 Kriminalvårdsanstalt
2 Centralfängelse
3 Länsfängelse
4 Stadshäkte
|