====== Karlskrona (K) stadsförsamling ====== {{tag>arkiv se se-k Ble fs}} ===== Översikt ===== **[[wpsv>Karlskrona stadsförsamling]]** i [[plats:karlskrona.k.stad]] i [[plats:karlskrona.k.kt|Karlskrona kontrakt]] i [[plats:lund.stift|Lunds stift]] \\ **Källa**: [[nadid>SE/LLA/13201]], [[ad>sources/2143]]💰, \\ sockenkatalog: [[nadid>SE/RA/870001/1/10/20]] \\ **Kopia**: DDSS [[ddss2>birthSearch|..CI]] [[ddss2>weddingSearch|..EI]] [[ddss2>deathSearch|..FI]] \\ Alias: -1864 Karlskrona storkyrkoförsamling ===== Historik ===== === Pastorat === ; 1680- : bildad vid grundandet av Karlskrona stad genom en utbrytning ur [[arkiv:augerum.k.fs|Augerum fs]]. * eget pastorat ; 1846-1847 : Införlivat [[arkiv:karlskrona-tyska.k.fs|Karlskrona tyfs]] och namnändrat till **Karlskrona sfs** ; -1961 : eget pastorat ; 1962- : moderförsamling i Karlskrona stadsförsamlings, Tjurkö och Aspö pastorat. ; 1964- : införlivat [[arkiv:tjurkö.k.fs|Tjukö fs]] * moderförsamling i Karlskrona stadsförsamlings och Aspö pastorat. ; 1989- : utbrutit Tjurkö fs som överförs till [[arkiv:sturkö.k.fs|Sturkö fs]] ; __Domkapitel__ : [[arkiv:lund.domkapitel]] ; __Landskontor__ : [[arkiv:blekinge.k.höd|]] ; __Rådhusrätt__ : [[arkiv:karlskrona.k.rr]] ===== Övrigt ===== ; 1790-06-17 : Vid en stor brand i Karlskrona 1790-06-17 förstördes många av Kyrkoarkivets handlingar. ; 1843-1928 : fördes egna böcker för fångvårdsanstalten (även födda). ; 1902-1946 : Födelser vid Karlskrona lasarett finns i särskild födelsebok, födelserna vid barnbördshuset å Möllebacken införda i församlingens födelsebok. Kyrkoherden i storkyrkoförsamlingen utnämdes 1682 till amiralitetssuperintendent i Karlskrona, och ett amiralitetskonsistorium upprättades. Ända till 1826 var samtliga kyrkoherdar i storkyrkoförsamlingen tillika amiralitetssuperintendenter. Amiralitetskonsistoriets åliggande överflyttades 1826 till Lunds domkapitel. ---- 1685-11-22 invigdes storkyrkoförsamlingens kyrka, en träkyrka kallad Hedvig Eleonora. 1744 stod en ny kyrka färdig, Fredrikskyrkan, och den gamla kyrkan revs. Storkyrkoförsamlingen och tyska församlingen förenades genom kungliga beslut 1838-07-13 och 1839-06-21 till en församling. För att vidta de åtgärder som krävdes för tillsättande av kyrkoherde i de förenade församlingarna utsågs 1846 ett interimskyrkoråd. De ordinarie kyrkoråden inom respektive församling fortsatte under tiden sitt arbete. Först sedan Kungl. Maj:t utnämt kyrkoherde i den nya församlingen, som benämdes stadsförsamlingen, skedde sammanläggningen 1848-01-01. Härmed fick stadsförsamlingen två kyrkor, dels storkyrkoförsamlingens Fredrikskyrkan, dels tyska församlingens Trefaldighetskyrkan. ---- Begravningsplatsen på Vämö användes av både stads- och amiralitetsförsamlingen och man måste därför finna former för samarbete. På uppmaning av drätselkomissionen utsåg stadtsförsamlingens sockenstämma 1852-06-11§ 2 tre sakkunninga som jämte lika många från amiralitetsförsamlingen skulle utse en sjunde person till ordförande och sedan samråda i dessa frågor. Frågan om en särskild kyrkogårdsstyrelse gemensam för stads- och amiralitetsförsamlingarna diskuterades vid flera tillfällen, t.ex. i gemensam kyrkostämma 1871-01-09, i kyrkorådet 1881-10-16 och 1882-12-19, men en sådan styrelse dröjde. Enligt ordningsstadga för begravningar på allmänna kyrkogården på Vämö tillkom tillsynen stadsförsamlingens kyrkoråd. Då särskilda insatser krävdes tillsattes kommittéer. På gemensam kyrkostämma i stads- och amiralitetsförsamlingen 1875-05-08 tillsattes en kommitté för avgivande av förslag till ny gemensam begravningsplats på Vämö. Dess förslag antogs 1879-01-09 av gemensam kyrkostämma, vilken samma dag utsåg sex personer, "Komitterade för nya begravningsplatsen på Vämö", för att verkställa beslutet. Sedan den nya begravningsplatsen besiktigats (jmf. protokoll vid gemensam kyrkostämma 1881-09-05), var komittéens uppdrag slutfört. Dess sista protokoll är daterat 1882-02-08. Vid gemensam kyrkostämma 1889-05-09 utsågs på nytt en komitté för begravningsplatsen "för verkställande av beslutad utvidgning". Denna komitté sammanträdde för första gången 1898-05-12. ---- Församlingens skolråd, vilket 1863 avlöst skolstyrelsen, utsåg 1883 en särskild fruntimmersstyrelse för slöjdundervisningen vid stadsförsamlingens flickskola (Se serie K5) . I Karlskrona fanns även skolor som inte var knutna till församlingarna. 1840-1894 ledde en särskild nämnd, utsedd av fattigvårdsdirektionen respektive fattigvårdsstyrelsen, samt hantverksföreningen den så kallade söndagsskolan, vilken var föranledd av en donation. 1856 stiftades en lärlings- och yrkesskola, kallad slöjdskolan, av borgerskapets äldste. Denna leddes av en styrelse och 1890 ändrades dess namn till slöjd- och tekniska skolan. I stadsförsamlingens arkiv har påträffats ett par orginalhandlingar tillhörande styrelsen för slöjdskolan respektive nämnden för söndagsskolan. De har placerats i serie Ö, eftersom styrelsens och nämndens handlingar i övrigt inte återfunnits. ---- Under seriesignum Ö förvaras även ett fåtal handlingar rörande det första länslasarettet i Blekinge, beläget i Karlskrona. Det rör sig enbart om handlingar rörande de tomter som lasarettet förfogade över, främst åtkomsthandlingar. Det första lasarettet inrättades 1797 av Serafimerordensgillet. Från 1841 drevs det av en särskild lasarettsdirektion. I slutet av 1800- talet byggdes ett nytt större lasarett i Karlskrona på en annan plats och det gamla lasarettet såldes därvid 1893 till stadsförsamlingen för att användas till skola. I samband härmed kom dessa handlingar jämte en del kartor över de tomter det gällde i stadsförsamlingens förvar. Kartorna förvaras i lands arkivets kart- och ritsamling. Serafimerordensgillet och lasarettsdirektionens arkiv har inte påträffats. Karlskrona Frivilliga Fattigvårdsförening (serie P4) bildades 1895 som ett församlingens komplement till den legala fattigvården. ---- 1862-12-13 utsåg kyrkostämman med stadens hus- och tomtägare en kyrkobyggnadsstyrelse (se serie K 5) att handha kyrkoreparations-, pastorboställs- och folkskolehusangelägenheterna. Bestyrelsen skulle bestå av fem av stadens hus- och tomtägare. Denna bestyrelse upplöstes i och med utgången av år 1872, varvid kyrkorådet övertog ärendena rörande kyrka och pastorsboställe och skolrådet ärende rörande folkskolebyggnaden ( kyrkorådets protokoll 1872-12-20 paragraf 6). 1876-10-06 beslöt kyrkostämman med stadsförsamlingens röstägande medlemmar och stadens hus- och tomtägare att sammanslå enskilda kyrkokassan, kyrkoreparations- och pastorsboställskassorna till en gemensam kassa under namn av stadsförsamlingens kyrkokassa samt sammanslå folkskolebyggnadskassan och folkskolekassan till en kassa, vilka kassor av var sin kassör skulle bokföras. Kyrkoarkiv ; 1718- : kat (se domkapitel) ; 1811- : AI ; 1900- : AIIa ; 1900- : AIIb ; 1910- : AIIc ; 1871- : AIII ; 1820- : BI ; 1821- : BII ; 1769- : CI ; 1782- : EI ; 1772- : FI ; 1853- : GI ; 1811- : HIIa ; 1 : Wachtmeister 1-96 ; 2 : Dahlberg 1-97 ; 3 : Sturat 1-87 ; 4 : Lindblad 1-44 ; 5 : Magistraten 1-62 ; 6 : Adlersten 1-69 ; 7 : Sjöblad 1-69 ; 8 : Sparre 1-64 ; 9 : Sjöstierna 1-63 ; 10 : Rosenfeldt 1-63 ; 11 : Bonde 1-63 ; 12 : Rosen 1-72 ; 13 : Klerck 1-58 ; 14 : Ruuth 1-66 ; 15 : Taube 1-65 ; 16 : Liven 1-51 ; 17 : Ankarstierna \\ Kronans hus ; 18 : Mörner 1-111 ; 19 : Björkholmen 1-149 ; 20 : Pott- och Panatarholmen ; 21 : Neptun ; 22 : Posse ; 23 : Blå port ; 24 : Hederstjärna ; 25 : Hattholmen ; 26 : Bryggaren Vissa gårdars läge 1860 * 3:4. Publika Tolagshuset * 3:54-56. Kungliga Fångvårdsstyrelsens hus och tomter * 4:12-13. Stadsförsamlingens kyrkogård * 4:30-32. Staden publika skolhus * 4:33. Drätselkommissionens hus * 5:5-6. Societetens hus * 6:40-42. Landshövdingeresidenset * 6:51-52, 69. Amiralitetskrigsmanskassans hus * 7:25-26. Blekinge läns lasarett * 10:9-10. Stadsförsamlingens folkskola * 11:1. Stadsförsamlingens prästhus * 12:56, 59, 65. Småbarnsskolans tomter * 20:1-5. Fattigvårdsinrättningens hus och tomter * 20:44. Brokommitténs hus ~~REFNOTES~~