xfiles:fögderi:landsting
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version. | |||
xfiles:fögderi:landsting [2024/04/18 19:04] – raderad - extern redigering (Okänt datum) 127.0.0.1 | xfiles:fögderi:landsting [2024/04/18 19:04] (aktuell) – ↷ Sida flyttad från xfiles:förvaltning:landsting till xfiles:fögderi:landsting Björn | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | ====== Landsting ====== | ||
+ | [[wpsv> | ||
+ | Benämningen infördes genom 1862 års kommunalreform. | ||
+ | Landsting benämndes ibland ”sekundärkommuner”, | ||
+ | Landstingen var folkvalda församlingar som ansvarar för vissa bestämda samhällsuppgifter inom ett område, vanligtvis ett län, i första hand hälso- och sjukvård, lokaltrafik och regional utveckling. | ||
+ | Den 1 januari 2020 avskaffades beteckningen landsting i berörda lagar, bland annat kommunallagen och indelningslagen, | ||
+ | |||
+ | ===== De äldre landstingen (fram till 1632) ===== | ||
+ | * Fördjupning: | ||
+ | |||
+ | Under vikingatiden och medeltiden bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, lagsagor löst förenade under en gemensam kung. | ||
+ | Lagsagans högsta beslutande organ var landstinget där alla vuxna fria män kunde delta. | ||
+ | Landstinget beslöt i frågor som rörde landskapet/ | ||
+ | En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till landstingen och svära att hålla deras lagar och seder. | ||
+ | Landstingen/ | ||
+ | |||
+ | ===== Från 1634 ===== | ||
+ | Kungamakten blev allt starkare, och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen/ | ||
+ | Länen leddes av en [[wpsv> | ||
+ | Lagstiftningsmakten hade då övergått från landstingen till riksdagen. | ||
+ | Lagmannen dömde i lagmansrätten, | ||
+ | Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom ur bruk. | ||
+ | I Norrland levde de kvar längre och i Jämtland hölls det sista 1857. | ||
+ | |||
+ | **Landskontoret**: | ||
+ | En viktig källserie är landsböckerna (E I a), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Ett material som ofta används av släktforskare är mantalslängder (E III). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G I. | ||
+ | |||
+ | ===== Från 1862 ===== | ||
+ | Genom 1862 års kommunalförordningar och 1862 års landstingsförordning utfördes en genomgripande decentraliserings- och demokratiseringsreform i Sverige. Socknarna ersattes av dels en borgerlig kommun, dels en kyrklig kommun (församling). Man skapade också ett nytt självstyrelseorgan, | ||
+ | |||
+ | Det utökades till slutligen 20 landsting i Sverige. | ||
+ | |||
+ | === Terminologi === | ||
+ | Den nya myndigheten kallades 1862 landsting, och dess folkförsamling kallades likaså landsting (till minne av det medeltida landstinget). Dess verksamhetsområde var ett län och kallades landstingsområde. | ||
+ | |||
+ | Genom 1954 års landstingslag infördes termen landstingskommun både för själva myndigheten och för dess verksamhetsområde. Detta behölls i 1974 års regeringsform och i 1977 års kommunallag. | ||
+ | |||
+ | I den nu gällande kommunallagen från 2017 heter myndigheten landsting, dess folkförsamling är landstingsfullmäktige och beträffande dess verksamhetsområde stadgas att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. | ||
+ | |||
+ | Enligt kommunallagens terminologi är landstingen inte några kommuner; tvärtom inleds lagen med meningen " | ||
+ | |||
+ | De enskilda landstingens namn hade (fram till det fullständiga införandet av regionadministration 2019) formen Örebro läns landsting. Många valde dock att i kommunikationen till allmänheten använda kortare, inofficiella namn av typen Landstinget Kronoberg. |