xfiles:arkiv:kyrkliga
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version. | |||
xfiles:arkiv:kyrkliga [2024/04/18 18:11] – raderad - extern redigering (Okänt datum) 127.0.0.1 | xfiles:arkiv:kyrkliga [2024/04/18 18:11] (aktuell) – ↷ Sida flyttad från text:arkiv:kyrkliga till xfiles:arkiv:kyrkliga Björn | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | ====== Arkiv (SE) kyrkliga ====== | ||
+ | ===== Stift ===== | ||
+ | Ett [[wpsv> | ||
+ | Flera stift tillsammans leds av en ärkebiskop (och kallas inom den romersk-katolska kyrkan för kyrkoprovins), | ||
+ | ==== Domkapitel ==== | ||
+ | [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Domkapitlet sköter verksamheten och förvaltningen i stiftet. Vid sidan av domkapitlet verkar stiftsfullmäktige som ett andra förvaltningsorgan för stiftet. Domkapitlet har under historien haft domsrätt i Sverige i vissa frågor. | ||
+ | |||
+ | När domkapiteln återuppfördes under 1600-talet var det först som konsistorium och lärarkapitel i stiftsstäderna. Domkaptitlen hade dels att ha översyn över utbildningsväsendet, | ||
+ | |||
+ | Domkapitlet utgjordes av biskopen som ordförande, | ||
+ | |||
+ | Den kyrkliga jurisdiktionen reglerades av prästståndets privilegiebrev, | ||
+ | |||
+ | Domkaptilen hade äktenskapsfrågor, | ||
+ | |||
+ | Dessa bestämmelser bestod till 1936 års domkapitellag. | ||
+ | |||
+ | ==== Kontrakt ==== | ||
+ | Ett [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Inom Svenska kyrkan har kontrakt funnits sedan medeltiden. År 1999 var Svenska kyrkans 13 stift indelade i 169 kontrakt. Ett kontrakt består av flera pastorat och har ansvar för det prästerliga och diakonala arbetet, och är ingen administrativ enhet annat än i samband med val då kontrakten utgör valkretsindelning för de regionala valen till stiften. När prästerna i ett kontrakt under kontraktsprostens ledning samlas till regelbundet återkommande överläggningar kallas detta kontraktskonvent. | ||
+ | |||
+ | Den finländska kyrkan behöll indelningen med prosterier efter delningen av riket 1809. I och med att den kyrkliga förvaltningen på lokalplanet har vuxit har prosterierna i kyrkan mist en del av sin betydelse. Verksamheten leds av kontraktsprosten som är en av områdets kyrkohedar. | ||
+ | |||
+ | [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | ==== Pastorat ==== | ||
+ | [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Före 2014 avsåg pastorat en kyrkoherdes (tidigare pastors) tjänstgöringsområde. Ett pastorat kunde innehålla en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat). I ett flerförsamlingspastorat kallades kyrkoherdens egen församling vanligtvis för moderförsamling och de övriga annexförsamlingar. Vissa pastorat saknade moderförsamling. Om pastoratet innefattade fler än en församling, | ||
+ | |||
+ | Genom beslut den 21 augusti 1786 delade stiften upp pastorat i tre klasser i avseende till kyrkoherdens löneförmåner; | ||
+ | ==== Församling ==== | ||
+ | En [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | Vanligen leds en församling av en präst eller pastor (i den tidiga kyrkan av en biskop), som leder gudstjänsterna och ansvarar för undervisning och själavård. Det förekommer även lekmannaledda församlingar, | ||
+ | |||
+ | Församlingar är organiserade på olika sätt i olika samfund. I vissa frikyrkor är församlingarna fristående och oberoende (kongregationalism), | ||
+ | |||
+ | En församling i Svenska kyrkan leds alltid av en kyrkoherde[1] (som kan vara det i fler än en församling), | ||
+ | |||
+ | En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år 2000 även för " | ||
+ | |||
+ | Svenska kyrkans församlingsindelning omfattar hela landet. De absolut flesta av kyrkans församlingar är territoriella församlingar (se ovan). Begreppen stads- och landsförsamlingar förekommer. Utöver dessa finns så kallade icke-territoriella församlingar, | ||
+ | |||
+ | Svenska kyrkans största församling är idag Täby församling i Roslags kontrakt, Stockholms stift. Församlingen har för närvarande 46 891 medlemmar och är huvudpunkt i Roslags kontrakt. | ||
+ | |||
+ | ==== Socken ==== | ||
+ | [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | I Norden betecknade ordet sedan senmedeltiden ett område utanför städer inom vilket befolkningen besökte gemensam sockenkyrka, | ||
+ | |||
+ | I Sverige avskaffades kyrksocknen och sockenkommunen som administrativ enhet vid kommunreformen 1862, medan jordregistersocknen fortsatte att användas fram till fastighetsdatareformens genomförande åren 1976–1995. Därefter förändras inte sockenindelningen. Trots att socknen inte längre är en aktiv administrativ enhet har sockenindelningen än idag många tillämpningar, | ||
+ | |||
+ | ===== Övrigt ===== | ||
+ | ==== Prebende ==== | ||
+ | [[wpsv> | ||
+ | |||
+ | De olika prebendepastoraten hörde till en huvudtjänst, | ||
+ | |||
+ | Benämningen har uppkommit av att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker var för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter i Sverige, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra kyrkliga ämbets- och tjänstemän, | ||
+ | |||
+ | Prebendepastoratens antal blev senare betydligt reducerat, och från år 1910 fanns sådana förenade endast med biskopsämbetena (med undantag för Härnösand och Luleå), de teologiska professurerna i Uppsala och Lund (med ett undantag för vardera platsen) samt med fyra teologie lektorsbefattningar (i Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand). Dessa avskaffades 1921–1923, | ||
+ | |||
+ | Som längst levde prebendeinstitutionen kvar i Visby, där kyrkoherdetjänsten i domkyrkoförsamlingen ända fram till 1986 var biskopens prebende. |